Skolskjuts

Över 400 000 barn åker skolskjuts varje dag i Sverige. Barnen har rätt till kompetenta förare, säkra bussar, säkra hållplatser och säkra vägar till och från bussen.

Kommunen är enligt lag skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts för elever i grundskolan, obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan. Vid beslut om skolskjuts ska hänsyn tas till färdvägens längd, trafikförhållanden, funktionshinder hos en elev eller någon annan särskild omständighet. Kommunen ska besluta om vilka avståndsregler som ska gälla. För de minsta barnen är det vanligt att ha en regel på minst 2 km mellan skolan och hemmet för att få skolskjuts. När barnen blir äldre krävs att de på egen hand kan ta sig allt längre.

Kommunen väljer om de vill använda särskilt upphandlad skolskjuts eller den vanliga linjetrafiken. Det finns både för- och nackdelar med båda systemen. Det är t ex lättare för kommunen att ställa högre säkerhetskrav på den särskilt upphandlade skolskjutsen. Å andra sidan är det bra för landsbygden om det är linjetrafiken som används, eftersom det ger fler turer att välja mellan för alla.

Kommunen kan ibland vara skyldig att anordna skolskjuts även för elever som går i fristående skolor eller i en annan kommunal skola än den som kommunen skulle ha placerat dem i.

Läs mer om lagstiftningen kring skolskjuts på SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) och Skolverkets hemsida.

Säkra skolskjutshållplatser?
Till skillnad från linjetrafikens hållplatser är skolskjutshållplatserna ofta av temporär karaktär, vilket ibland medför att de inte har samma säkerhet som linjetrafikens. Säkerheten vid på- och avstigning samt elevernas vistelse vid hållplatsen bör därför riskbedömas.

För att kunna bedöma olycksrisk och otrygghet vid och till och från skolskjutshållplatser har Trafikverket tagit fram en modell som beaktar de viktigaste faktorerna. Trafikens hastighet väger tyngst, men modellen hanterar beräkningsmässigt även trafikflöde, sikt och belysning. Beräkningen kompletteras med en subjektiv bedömning. För en få översiktlig bedömning av åtgärdsbehov beaktas även utnyttjandet, alltså hur många som använder hållplatsen och gånganslutningen.