Sverige har ställt sig bakom såväl globala som egna nationella miljömål, men hur går utvecklingen? För tjugo år sedan, 1999, fattade riksdagen beslut att nästa generation inte skulle behöva ärva dåtidens miljöproblem. Ett övergripande mål, det så kallade generationsmålet, har styrt miljöpolitiken sedan dess:

”att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.”

För att nå generationsmålet behöver sexton miljökvalitetsmål nås. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till:

1. Begränsad klimatpåverkan
2. Frisk luft
3. Bara naturlig försurning
4. Giftfri miljö
5. Skyddande ozonskikt
6. Säker strålmiljö
7. Ingen övergödning
8. Levande sjöar och vattendrag
9. Grundvatten av god kvalitet
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård
11. Myllrande våtmarker
12. Levande skogar
13. Ett rikt odlingslandskap
14. Storslagen fjällmiljö
15. God bebyggd miljö
16. Ett rikt växt- och djurliv

Inom områdena avfall, biologisk mångfald, farliga ämnen, hållbar stadsutveckling, luftföroreningar och klimat finns också etappmål. Sveriges miljömål är det nationella genomförandet av den ekologiska dimensionen av de globala hållbarhetsmålen.

Går det åt rätt håll?

Det raka svaret är nej. Inom vissa områden görs viktiga framsteg, men på centrala områden som miljö- och klimatpåverkan från konsumtion samt ekosystemens återhämtning och bevarandet av biologisk mångfald, går utvecklingen enligt Naturvårdsverket i många avseenden åt fel håll. Utsläppen av växthusgaser behöver minska i mycket snabbare takt och utarmningen av den biologiska mångfalden måste avta.

Inrikes transporter står för ungefär en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av klimatpåverkande gaser. Ökningen av biodrivmedel och mer energieffektivare fordon har gjort att utsläppen minskat, men samtidigt har denna minskning dämpats av en ökad trafik.

Sveriges långsiktiga klimatmål

Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Målet innebär att utsläppen av växthusgaser från svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre år 2045 än utsläppen år 1990.

• Utsläppen år 2030 bör vara 63 procent lägre än utsläppen år 1990
• Utsläppen år 2040 bör vara 75 procent lägre än utsläppen år 1990

Klimatlagen

Klimatlagen trädde i kraft den 1 januari 2018. Lagen ålägger ett ansvar på nuvarande och framtida regeringar att föra en politik som utgår från klimatmålen och att regelbundet rapportera om utvecklingen.

Läs mer om miljökvalitetsmålen, klimatmålet och klimatlagen hos Naturvårdsverket.

Att reflektera kring

• Vilken skyldighet har vi för framtida generationers livsvillkor?
• Varför har inte mer gjorts för att nå målen?
• Kan ditt val av transportmedel bidra till att Sverige ska nå målen? Hur?

Bilen har gett oss ökad välfärd men biltrafiken förknippas också med vissa problem, som försämrad miljö till exempel. Ju fler vägar vi bygger, desto mer ökar trafiken. De flesta storstäder brottas med problematiken och försöker hitta hållbara lösningar som fungerar. Många städer har redan drabbats av trafikinfarkt, med besvärlig kösituation och hämmad utveckling.

Ändra resvanor
Det går att nyttja både gator och leder bättre än vad som görs i dag. Att se över sina resvanor är ofta en mycket god investering - för plånboken, miljön och den egna hälsan. Människor som cyklar eller går släpper inte ut avgaser och de slipper kostnader för parkering, bränsle, reparationer och annat. Framför allt mår de bättre, eftersom de rör på sig mer och får fräschare luft att andas.

Den ökade biltrafiken riskerar inte bara att leda till mera utsläpp, buller, fler olyckor och ökad trängsel, den är också ett potentiellt folkhälsoproblem. Därför är det viktigt att få till stånd ett nytt tänkande när det gäller resandet.

Lektionsförslag

I lektionsförslaget Hur kom du till skolan idag? får eleverna undersöka hur skolkamraterna tog sig till skolan och sammanställa resultatet i ett stapelprogram. Utifrån elevernas undersökning diskuterar ni tillsammans varför det ser ut som det gör, vad som skulle behöva ändras för att fler skulle kunna cykla eller gå och vad eleverna och samhället skulle vinna på det.

Föräldrarnas roll

Ofta vill föräldrar skjutsa sina barn hela vägen fram till skolan. När många föräldrar skjutsar skapas en ökad trafikmängd och upplevd otrygg trafikmiljö kring skolorna. Vi har samlat förslag på vad föräldrar och skolor kan göra för att skapa trafiksäkra skolmiljöer. Varför inte titta på det här tillsammans med föräldrarna!

Att reflektera kring

• Finns det någon som tycker om att sitta ensam i sin egen bil och köa varje morgon och kväll? Varför?
• Hur kan man påverka människor att byta färdsätt - att tänka till och välja bort bilen?
• Hur kan bilen användas mer effektivt?
• Är det nödvändigt att skjutsa sina barn till skolan i den omfattning som vi nu gör?
• Hur ser trafiksituationen ut på din skola på morgonen?

Vill du läsa mer? Titta på Naturskyddsföreningen faktablad för skolan om transporters miljöpåverkan.