Kunskapsbank

Säkerhet

Vad är en säker trafikmiljö för barn?

Trafikproblem på landsbygd och i tätort ser lite olika ut.

  • Landsbygdens vägar är till exempel fyllda med snabb och tung trafik, som inte sällan håller hastigheter på 90 km/tim, och ofta saknar gång- och cykelbanor. Det är lätt hänt att barnen hamnar för nära bilarna när de måste cykla utmed körbanan.
  • I tätorten sker de flesta olyckorna med cyklande barn i bostadsområden. De allvarligaste olyckorna sker i korsningar vid kollisioner med bilar.
  • De flesta som skadas allvarligt har varit med om en singelolycka, de har helt enkelt cyklat omkull.

En säker väg
Det är inte konstigt att många barn är rädda för att cykla i trafiken. Därför är det viktigt att skapa sammanhängande cykelstråk, med väl utformade cykelvägar som sköts så att cyklisterna vill använda dem. Över hälften av alla olyckor på cykelbanor beror på brister i underhållet och utformningen.

Kommunerna kan t.ex prioritera snöröjningen på cykelstråk före bilvägar, sopa cykelbanor före bilvägar mm - allt för att förbättra säkerheten för cyklisterna.

Låt barnen reflektera över sin egen skolväg och vilka risker som finns där

Lektionsförslag:

https://trafikeniskolan.ntf.se/lektionsforslag/lektionsforslag-ak-1-3/ak-3-riskfyllda-platser-i-narmiljon/

https://trafikeniskolan.ntf.se/lektionsforslag/lektionsforslag-ak-4-6/ak-5-6-skolvag-och-trafik/

Säkerhet

Räkna på bromssträckan

Nu ligger snön i stora delar av landet. Ta tillfället och låt eleverna räkna på hur underlaget påverkar bromssträckan.

Is och snö gör att bromssträckan förlängs kraftigt. Typiska värden för bromssträckan för en bil som kör

På torr asfalt och utan dubb är:

  • Från 90 km/h ca 40 meter 

På våt asfalt och utan dubb:

  • Från 90 km/h ca 50 meter 

På is och utan dubb:

  • Från 90 km/ h ca. 150 meter

Med dubb förlängs bromssträckan obetydligt, kanske ca en meter vid torrt och våt väglag. Vid vinterväglag kortar dubbdäck bromssträckan med ca. en tredjedel om du kör i 90 km/h, till ca. 100 meter. Dubblösa vinterdäck ger någonting emellan dessa värden. Ska du ha hela stoppsträckan så måste du dessutom lägga till reaktionssträckan som är 25 meter i 90 km/h och 31 meter i 110 km/tim om du reagerar på en sekund vilket är ett vanligt värde.

Hur räknar man ut stoppsträckan?

Stoppsträcka är den sträcka som krävs för att en bil ska stanna.

Reaktionssträcka + bromssträcka = stoppsträcka

Stoppsträckan delas in i reaktionssträcka och bromssträcka. Reaktionssträckan är den sträcka som bilen hinner åka under den tid som det tar för föraren att reagera för något, tills hen trampat på bromsen. Bromssträckan är den tid det tar för bilen att stanna från det att man trampat på bromsen till dess att bilen står stilla.

Vid 70 km/tim är en genomsnittlig reaktionssträcka 19 meter och bromssträckan 24 meter, vilket ger en total stoppsträcka på 43 meter. Om man ökar hastigheten med 20 km/tim till 90 km/tim ökar reaktionssträckan till 25 meter och bromssträckan till 40 meter, vilket ger en total stoppsträcka på 65 meter.

Det tar tid att bromsa energin
När man fördubblar hastigheten i en bil blir rörelseenergin hela fyra gånger större. Det betyder att varje gång man fördubblar farten blir bromssträckan fyra gånger längre. Det beror på att en bilbroms bara kan omvandla en viss mängd energi per sekund, ju mer energi bilen innehåller desto längre tid tar det för bromsarna att stanna bilen.

Exempel:

  • Om en älg kliver ut på vägen 45 meter framför en bil som kör i 90 km/tim kan bilföraren hinna bromsa till 70 km/tim innan det smäller.
  • Om en älg kliver ut på vägen 45 meter framför en bil som kör i 110 km/tim kan bilföraren hinna bromsa till 100 km/tim innan det smäller.
  • Om någon kliver ut framför en buss hinner den som kör 30 km/tim stanna, medan den som kör 50 km/tim inte ens har hunnit börja bromsa.

I det första fallet överlever man om man har tur, i det andra fallet dör man. 

Lektionsförslag

Har ni en spolad isplan på skolgården kan den bli en utmärkt plats för att experimentera. För yngre barn kan man bekanta sig med begreppen, genom att jämföra hur hala olika ytor är. Kolla också in vår nya film där Minna från Piteå ger sina tips om vad man ska tänka på när det är mörkt och halt i trafiken.

Säkerhet

Hastighetens betydelse vid en krock

Fordons hastighet kan användas som ett vardagsnära exempel som alla kan relatera till och som är användbart för att närma sig fysik-begrepp som kraft och rörelse. Hastigheten har stor betydelse för hur allvarliga följderna blir vid en olycka. Dör människor, får de allvarliga skador eller klarar de sig med bara lindriga skador?

Lägre hastighet ger färre olyckor och lindrigare skador
Det är bevisat att lägre hastighet ger längre tid att upptäcka faror, längre tid att göra bedömningar, längre tid att fatta beslut och längre tid att reagera. Lägre hastighet ger helt enkelt färre olyckor och lindrigare skador.

100 liv per år
Förr sa man att farten bryter, krossar och dödar. I dag säger man att det är det plötsliga stoppet som gör det. Men resultatet av resonemanget blir på sätt och vis ändå detsamma eftersom allt högre farter ger upphov till allt kraftfullare stopp, farten i sig är ju inte farlig så länge det inte händer något. En kort bromssträcka utsätter den som åker i en bil för stora krafter, att anpassa hastigheten till den trafikmiljö som råder är därför en förutsättning om man vill minska antalet skadade och dödade i trafiken.

Enligt Trafikverket skulle man spara 100 liv varje år om alla höll hastighetsgränserna.

Att falla från ett höghus

Det är lättare för människor att förstå faran med att falla från en höjd än att krocka i 90 km/tim - och lättare att förtränga att det obehagliga även kan hända en själv. Att krocka vid 90 km/tim kan jämföras med att falla från tionde våningen på ett höghus. 

Att reflektera kring:

  • Hur mycket tid spar en överträdelse på 10 km/tim på en resa på 20 km om det är 70 km/tim?
  • Vem vinner på att man kör snabbare än tillåtet?
  • Varför blir det svårare skador vid högre hastigheter?

Lektionsförslag

Äggfallet är ett lektionsförslag om farten och fysiken för årskurs 4-6, där eleverna får i uppgift att experimentera sig fram till en hållbar skyddsanordning för ett rått ägg. Lektionsförslaget är kopplat till kursplanen i fysik och teknik. Förbered dig på en del kladd, men också många skratt och stort engagemang från eleverna.

Säkerhet

Är unga förare mer olycksdrabbade?

Dödsfall och personskador i trafiken har länge varit ett av våra stora folkhälsoproblem. Varje år dör runt 270 personer i den svenska trafiken och tusentals skadas svårt. De flesta olyckor handlar om höga hastigheter, bristande bältesanvändning och rattfylla.

Att vara ung förare är riskfyllt
Unga bilförare utgör ett av de största trafiksäkerhetsproblemen, det har egentligen alltid varit så och problemet finns i alla länder. Problemet handlar dels om mognad, dels om körvana.

Det tar tid att lära sig uppfatta risker i trafiken och nya bilförare verkar ha svårare att uppfatta helhetsbilden i en risksituation än erfarna bilförare. En ung nybliven förare har inte den erfarenhet som en van bilist har. Trots det anser sig ungdomar vara mer trafiksäkra än andra, samtidigt som de underskattar risker i trafiken. Detta är ett problem - tillsammans bidrar de olika faktorerna till att en oproportionerligt stor andel unga förare råkar ut för olyckor.

Läs mer om ungdomar i trafiken i boken Nollvision för tonåringar i trafiken. Utopi eller möjlighet? av Nils Petter Gregersen. Kan laddas ner gratis. 

Unga förare tar större risker - speciellt unga män
Unga människor försätter oftare sig själv och andra i fara på grund av höga hastigheter och oförsiktighet, men unga förare tar olika risker. Männen dominerar starkt och det är särskilt viktigt att inrikta trafiksäkerhetsarbetet på riskbenägna unga män.

De flesta olyckor är förenade med olagligt höga farter, alkohol/droger och bristande bältesanvändning. Det är problem man måste göra något åt om man vill realisera Nollvisionen.

Unga tänker sig inte för
Enligt NTF:s undersökning bland 15-åringar har cirka hälften av pojkarna trimmat sina mopeder, för flickorna är det cirka 15-20 procent. Antalet mopedolyckor ökar, till stor del för att så många mopeder är trimmade. Många kommer upp i hastigheter över 80 km/tim. Vad de kanske inte vet eller tänker på är att varken mopedens bromsar, däck eller ram är konstruerade för så höga hastigheter.

Utöver sin hjälm är en mopedist dessutom fullständigt oskyddad om en olycka inträffar, vilket innebär att den som kör omkull eller krockar riskerar att råka ut för allvarliga skador.

Att vara äldre i trafiken kan också vara riskfyllt
Även den äldre befolkningen är överrepresenterade i skadestatistiken. Äldre människor är skörare och löper större risk att dö eller drabbas av allvarliga skador vid en trafikolycka. Rehabiliteringen av äldre är också svårare och tar längre tid.

Att åldras naturligt innebär bland annat att man får minskad rörlighet och att synen, hörseln och reaktionsförmågan försämras. Enligt Nollvisionen ska behoven hos de människor som lättast råkar ut för skada vid ett visst våld ligga till grund för systemets utformning. Därför måste trafikrytm, korsningar, gång- och cykelbanor, övergångsställen och kollektivtrafik utformas med hänsyn till barns och äldres förutsättningar.

Äldre kompenserar
Statistik och undersökningar visar att de flesta äldre människor kör säkert, de följer trafikreglerna och undviker ofta att ge sig ut och köra i svårare situationer som halka eller rusningstrafik. De kompenserar sina eventuella fysiska svagheter genom att anpassa hastigheten och skapa tryggare marginaler.

När äldre råkar ut för olyckor handlar det ofta om komplexa trafiksituationer som ställer höga krav på snabba beslut, som i till exempel en korsning eller vid vänstersväng.

Att reflektera kring:

  • Föräldrarna känner ofta till att barnens mopeder är trimmade. Innebär det konflikt eller tycker de att det är okej? På vilket sätt? Bör man påverka? Hur?
  • I en del fall med trimmade mopeder är det mopedhandlaren som har hjälpt till med trimningen. Bör/kan man göra något åt det? Hur?
  • Enligt statistik kör äldre säkert, trots det finns uppfattningar om att äldre kör sämre. Varför?

Lektionsförslag

I lektionsförslaget Moped, a-traktor, epa-traktor och alkohol går ni igenom ett bildspel som tar upp vilka regler som gäller och riskerna med trimning. Lektionsförslaget är kopplat till kursplanen i samhällskunskap. På följande lektion Brev till ditt framtida jagfår eleverna skriva brev till sig själva och argumentera kring varför de aldrig kommer att trimma sitt fordon, köra onykter med mera.

Föräldrarnas roll

Vet du att trimning är ett problem på skolan är det viktigt att involvera föräldrarna. Föräldrarna har en nyckelroll när det kommer till att påverka elevernas beteende. NTF har tagit fram en kort, tankeväckande film Din roll som mopedförälder. Filmen är framtagen för att stötta nyblivna moppe-föräldrar och kan till exempel passa bra för att inleda ett samtal på ett föräldramöte. 

Säkerhet

Vad tycker svenskar om sänkta hastighetsgränser?

Mer än varannan svensk (63 procent) accepterar lägre hastigheter för att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Det visar resultat från den trafiksäkerhetsenkät som Trafikverket gör varje år. I enkäten ger flera tusen svenskar sina synpunkter på olika trafiksäkerhetsfrågor. Bland annat svarade de så här i 2020 års enkät:

  • 56 procent tycker att det är viktigare att följa trafikrytmen än hastighetsgränserna.
  • 63 procent anser att det är rimligt att sänka hastigheterna för att öka trafiksäkerheten
  • Nästan tre av fyra tycker att hastighetskameror är ett bra sätt att övervaka hastigheten.

 

Att reflektera kring tillsammans med eleverna:

  • Statistiken visar att höga hastigheter fortsätter att vara en betydande orsak till olyckor, trots att människor verkar ha god medvetenhet om farten som ett problem som bör stävjas i trafiken. Vad beror det på?
  • I marknadsföringen av bilar så lyfts ofta, uttalat eller outtalat, farten och hastighetsprestandan fram som ett viktigt argument. Varför är det så?
  • Varför riktar sig ofta marknadsföringen av bilar ofta till unga män? Eller har det ändrats och gäller inte längre?