Trafikproblem på landsbygd och i tätort ser lite olika ut.

• Landsbygdens vägar är till exempel fyllda med snabb och tung trafik, som inte sällan håller hastigheter på 90 km/tim, och ofta saknar gång- och cykelbanor. Det är lätt hänt att barnen hamnar för nära bilarna när de måste cykla utmed körbanan.
• I tätorten sker de flesta olyckorna med cyklande barn i bostadsområden. De allvarligaste olyckorna sker i korsningar vid kollisioner med bilar.
• De flesta som skadas allvarligt har varit med om en singelolycka, de har helt enkelt cyklat omkull.

En säker väg
Det är inte konstigt att många barn är rädda för att cykla i trafiken. Därför är det viktigt att skapa sammanhängande cykelstråk, med väl utformade cykelvägar som sköts så att cyklisterna vill använda dem. Över hälften av alla olyckor på cykelbanor beror på brister i underhållet och utformningen.

Kommunerna kan t.ex prioritera snöröjningen på cykelstråk före bilvägar, sopa cykelbanor före bilvägar mm - allt för att förbättra säkerheten för cyklisterna.

Låt barnen reflektera över sin egen skolväg och vilka risker som finns där

Lektionsförslag:

https://trafikeniskolan.ntf.se/lektionsforslag/lektionsforslag-ak-1-3/ak-3-riskfyllda-platser-i-narmiljon/

https://trafikeniskolan.ntf.se/lektionsforslag/lektionsforslag-ak-4-6/ak-5-6-skolvag-och-trafik/

Nu ligger snön i stora delar av landet. Ta tillfället och låt eleverna räkna på hur underlaget påverkar bromssträckan.

Is och snö gör att bromssträckan förlängs kraftigt. Typiska värden för bromssträckan för en bil som kör

På torr asfalt och utan dubb är:

• Från 90 km/h ca 40 meter 

På våt asfalt och utan dubb:

• Från 90 km/h ca 50 meter 

På is och utan dubb:

• Från 90 km/ h ca. 150 meter

Med dubb förlängs bromssträckan obetydligt, kanske ca en meter vid torrt och våt väglag. Vid vinterväglag kortar dubbdäck bromssträckan med ca. en tredjedel om du kör i 90 km/h, till ca. 100 meter. Dubblösa vinterdäck ger någonting emellan dessa värden. Ska du ha hela stoppsträckan så måste du dessutom lägga till reaktionssträckan som är 25 meter i 90 km/h och 31 meter i 110 km/tim om du reagerar på en sekund vilket är ett vanligt värde.

Hur räknar man ut stoppsträckan?

Stoppsträcka är den sträcka som krävs för att en bil ska stanna.

Reaktionssträcka + bromssträcka = stoppsträcka

Stoppsträckan delas in i reaktionssträcka och bromssträcka. Reaktionssträckan är den sträcka som bilen hinner åka under den tid som det tar för föraren att reagera för något, tills hen trampat på bromsen. Bromssträckan är den tid det tar för bilen att stanna från det att man trampat på bromsen till dess att bilen står stilla.

Vid 70 km/tim är en genomsnittlig reaktionssträcka 19 meter och bromssträckan 24 meter, vilket ger en total stoppsträcka på 43 meter. Om man ökar hastigheten med 20 km/tim till 90 km/tim ökar reaktionssträckan till 25 meter och bromssträckan till 40 meter, vilket ger en total stoppsträcka på 65 meter.

Det tar tid att bromsa energin
När man fördubblar hastigheten i en bil blir rörelseenergin hela fyra gånger större. Det betyder att varje gång man fördubblar farten blir bromssträckan fyra gånger längre. Det beror på att en bilbroms bara kan omvandla en viss mängd energi per sekund, ju mer energi bilen innehåller desto längre tid tar det för bromsarna att stanna bilen.

Exempel:

• Om en älg kliver ut på vägen 45 meter framför en bil som kör i 90 km/tim kan bilföraren hinna bromsa till 70 km/tim innan det smäller.
• Om en älg kliver ut på vägen 45 meter framför en bil som kör i 110 km/tim kan bilföraren hinna bromsa till 100 km/tim innan det smäller.
• Om någon kliver ut framför en buss hinner den som kör 30 km/tim stanna, medan den som kör 50 km/tim inte ens har hunnit börja bromsa.

I det första fallet överlever man om man har tur, i det andra fallet dör man. 

Lektionsförslag

Har ni en spolad isplan på skolgården kan den bli en utmärkt plats för att experimentera. För yngre barn kan man bekanta sig med begreppen, genom att jämföra hur hala olika ytor är. Kolla också in vår film där Minna från Piteå ger sina tips om vad man ska tänka på när det är mörkt och halt i trafiken.

Fordons hastighet kan användas som ett vardagsnära exempel som alla kan relatera till och som är användbart för att närma sig fysik-begrepp som kraft och rörelse. Hastigheten har stor betydelse för hur allvarliga följderna blir vid en olycka. Dör människor, får de allvarliga skador eller klarar de sig med bara lindriga skador?

Lägre hastighet ger färre olyckor och lindrigare skador
Det är bevisat att lägre hastighet ger längre tid att upptäcka faror, längre tid att göra bedömningar, längre tid att fatta beslut och längre tid att reagera. Lägre hastighet ger helt enkelt färre olyckor och lindrigare skador.

100 liv per år
Förr sa man att farten bryter, krossar och dödar. I dag säger man att det är det plötsliga stoppet som gör det. Men resultatet av resonemanget blir på sätt och vis ändå detsamma eftersom allt högre farter ger upphov till allt kraftfullare stopp, farten i sig är ju inte farlig så länge det inte händer något. En kort bromssträcka utsätter den som åker i en bil för stora krafter, att anpassa hastigheten till den trafikmiljö som råder är därför en förutsättning om man vill minska antalet skadade och dödade i trafiken.

Enligt Trafikverket skulle man spara 100 liv varje år om alla höll hastighetsgränserna.

Att falla från ett höghus

Det är lättare för människor att förstå faran med att falla från en höjd än att krocka i 90 km/tim - och lättare att förtränga att det obehagliga även kan hända en själv. Att krocka vid 90 km/tim kan jämföras med att falla från tionde våningen på ett höghus. 

Att reflektera kring:

• Hur mycket tid spar en överträdelse på 10 km/tim på en resa på 20 km om det är 70 km/tim?
• Vem vinner på att man kör snabbare än tillåtet?
• Varför blir det svårare skador vid högre hastigheter?

Lektionsförslag

Äggfallet är ett lektionsförslag om farten och fysiken för årskurs 4-6, där eleverna får i uppgift att experimentera sig fram till en hållbar skyddsanordning för ett rått ägg. Lektionsförslaget är kopplat till kursplanen i fysik och teknik. Förbered dig på en del kladd, men också många skratt och stort engagemang från eleverna.

Mer än varannan svensk (63 procent) accepterar lägre hastigheter för att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Det visar resultat från den trafiksäkerhetsenkät som Trafikverket gör varje år. I enkäten ger flera tusen svenskar sina synpunkter på olika trafiksäkerhetsfrågor. Bland annat svarade de så här i 2020 års enkät:

• 56 procent tycker att det är viktigare att följa trafikrytmen än hastighetsgränserna.
• 63 procent anser att det är rimligt att sänka hastigheterna för att öka trafiksäkerheten
• Nästan tre av fyra tycker att hastighetskameror är ett bra sätt att övervaka hastigheten.

Att reflektera kring tillsammans med eleverna:

• Statistiken visar att höga hastigheter fortsätter att vara en betydande orsak till olyckor, trots att människor verkar ha god medvetenhet om farten som ett problem som bör stävjas i trafiken. Vad beror det på?
• I marknadsföringen av bilar så lyfts ofta, uttalat eller outtalat, farten och hastighetsprestandan fram som ett viktigt argument. Varför är det så?
• Varför riktar sig ofta marknadsföringen av bilar ofta till unga män? Eller har det ändrats och gäller inte längre?