Alla motordrivna fordon som används i trafik ska vara trafikförsäkrade, enligt trafikskadelagen (1975:1410) och det gäller även om fordonet exempelvis är stulet, har användningsförbud, körförbud eller inte är i körbart skick. Fordonet måste ställas av för att kravet om trafikförsäkring ska sluta gälla. Trafikförsäkringen gäller alltså för t ex personbilar, bussar, motorcyklar, mopeder och fyrhjulingar/ATV, men också för fordon som traktorer och snöskotrar.

Motorfordon som inte körs i trafik utan bara inom inhägnade tränings- eller tävlingsområden, och som fraktas till och från dessa områden behöver inte ha en trafikförsäkring.

Hur fungerar trafikförsäkringen?
Om man med sitt fordon råkar skada någon annan person, ett annat fordon eller någons egendom, så får den som drabbas ersättning för skadorna genom trafikförsäkringen. Om man själv som ägare eller ens passagerare skadas, får man också ersättning genom trafikförsäkringen.

Trafikförsäkringen ersätter inte skador på ditt eget fordon. Den kan därför kompletteras med frivilliga försäkringar som ersätter fordonets ägare för t ex skador på bilen, stöld eller inbrott, s k hel- och halvförsäkringar.

Trafikförsäkring redan från första dagen
När man blir ägare till ett nytt eller begagnat motorfordon ska trafikförsäkringen tecknas från den dag fordonet tas i trafik (ställs på) eller omedelbart om fordonet redan är i trafik. Det är alltså bråttom – enligt lagen måste försäkringen börja gälla senast samma dag som man blir ägare till fordonet. Kontakta ett försäkringsbolag och teckna trafikförsäkring så snart som möjligt. Om fordonet är avställt, behöver man inte teckna en trafikförsäkring förrän den dagen det ska tas i trafik (ställas på).

Om man som ny ägare inte har tecknat en trafikförsäkring blir man automatiskt rapporterad till Trafikförsäkringsföreningen och får betala en avgift som kallas trafikförsäkringsavgift. Avgiften är avsevärt högre än den premie som man betalar för en vanlig trafikförsäkring.

Den person som ska ha trafikförsäkringen är den som äger fordonet. Men det finns undantag:

• Om man leasar ett fordon, eller har köpt det på kredit, är det innehavaren som ska ha trafikförsäkring.
• Om ägaren är omyndig och saknar s k förarbehörighet (d v s inte har körkort eller förarbevis), ska fordonet försäkras av en vårdnadshavare (vanligtvis mamma eller pappa).
• Om ägaren till en moped är omyndig ska hen skaffa trafikförsäkring i sitt eget namn från den dag man har tagit körkort (gäller för EU-moped, klass 1) eller har ett förarbevis (gäller för moped klass II).

Trafikförordningen innehåller alla bestämmelser för trafik på väg och i terräng, för olika typer av fordon och trafikantslag. Vad säger Trafikförordningen då om gångtrafikanter? Var ska man vara? Och vad är egentligen en gångtrafikant?

Den som promenerar kallas gångtrafikant eller fotgängare, men även den som tar sig fram med t ex rullstol, inlines, skateboard, longboard, sparkcykel, skidor eller rullskidor betraktas som gående och samma trafikregler som för gående gäller (om man inte åker väldigt fort, för då kan man betraktas som cyklist).

Oftast på vänster sida av vägen
I Trafikförordningen står det att gångtrafikanter i första hand ska använda gångbana eller vägren. Finns det ingen gångbana eller vägren ska man använda cykelbana eller körbana. Den som måste använda körbanan bör gå på vänster sida, så att man möter och ser trafiken som kommer emot en.

Den som åker t ex inlines eller rullskidor i högre hastighet än gångfart (ca. 6-7 km/tim) ska dock hålla sig på höger sida av vägen och åka i trafikens riktning.

På övergångsställen
Som gående ska man korsa vägen på ett övergångsställe när det är möjligt. Vid obevakade övergångsställen har fordonsförare (även cyklister som cyklar på vägbanan) väjningsplikt mot gående som gått ut på övergångsstället eller just ska gå ut på det. Som gående har man ändå skyldighet att ta hänsyn till avståndet och hastigheten hos de fordon som närmar sig innan man går över.
Om det inte finns ett övergångsställe i närheten kan man i stället korsa vägbanan, helst vid en vägkorsning. Självklart ska man se sig noga för och gå tvärs över utan att skapa fara trafiken och utan onödigt dröjsmål. Det är bra att känna till att man som gående oftast upptäcker bilen som närmar sig mycket tidigare än bilens förare ser dig vid sidan av vägen.

Passande lektionsförslag:

Åk 1-3: Nyfiken på trafiken

Åk 2: Färdas säkert som gångtrafikant

Åk 3: Riskfyllda platser i närmiljön