Kunskapsbank

Säkerhet

Vad tycker svenskar om sänkta hastighetsgränser?

Mer än varannan svensk (63 procent) accepterar lägre hastigheter för att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Det visar resultat från den trafiksäkerhetsenkät som Trafikverket gör varje år. I enkäten ger flera tusen svenskar sina synpunkter på olika trafiksäkerhetsfrågor. Bland annat svarade de så här i 2020 års enkät:

  • 56 procent tycker att det är viktigare att följa trafikrytmen än hastighetsgränserna.
  • 63 procent anser att det är rimligt att sänka hastigheterna för att öka trafiksäkerheten
  • Nästan tre av fyra tycker att hastighetskameror är ett bra sätt att övervaka hastigheten.

 

Att reflektera kring tillsammans med eleverna:

  • Statistiken visar att höga hastigheter fortsätter att vara en betydande orsak till olyckor, trots att människor verkar ha god medvetenhet om farten som ett problem som bör stävjas i trafiken. Vad beror det på?
  • I marknadsföringen av bilar så lyfts ofta, uttalat eller outtalat, farten och hastighetsprestandan fram som ett viktigt argument. Varför är det så?
  • Varför riktar sig ofta marknadsföringen av bilar ofta till unga män? Eller har det ändrats och gäller inte längre?

Undervisning

Mörker: Vad ska man ta upp i undervisning om reflexer?

Nästan hälften (40 procent) av alla trafikolyckor där gående är inblandade inträffar när det är mörkt. Att använda reflexer är ett enkelt och billigt sätt att synas i mörkret.

Att se innebär inte att synas

Reflexer hör inte bara hemma på mörka landsvägar. De flesta olyckor med gående sker faktiskt i tättbebyggda områden trots neonskyltar och gatubelysning. Gatubelysning gör att man själv ser, men innebär inte att man syns.

Med en reflex syns man på ungefär 125 meters håll, om man möter en bil med halvljuset på. Utan reflexer och om man har mörka kläder syns man först när bilen är så nära som 20-30 meter. Med ljusa kläder kan man bli upptäckt på ungefär 60 meters håll. När det är dåligt väder (snö och regn) syns man sämre eftersom gatubelysningens effekter minskar när vägbanan blir blöt. På vintern när det är halt och vid vått väglag blir dessutom bilens bromssträcka två till fyra gånger längre.

 

Med reflexer syns du på 125 m avstånd, med mörka kläder och utan reflexer syns du på 20-30 m avstånd.

 

Tänk på:

  • Reflexer ska placeras långt ner på armar och ben, eftersom de syns bäst när de sitter lågt och är i rörelse. Det gör det även lättare för en bilist att avläsa att det är en gående som kommer. En reflexväst syns extra bra.
  • Reflexer som finns på kläder kan förlora sin reflekterande förmåga efter ett antal tvättar, bra att sy på nya eller komplettera med lösa reflexer efter ett tag.
  • Reflexen är en färskvara och reflekterar sämre efter några år, särskilt om den ligger och skrapar emot nycklar och annat i jackfickan. Byt därför reflex regelbundet. Man kan testa sin reflex genom att lysa på reflexen med en ficklampa i ett helt mörkt rum.
  • Smutsiga reflexer syns sämre, se därför till att hålla dem rena.
  • Reflexer gör nytta året om, även på våren och sommaren. Ta gärna med reflexer på utlandsresan, speciellt där kvällarna snabbt blir mörka.
  • Även djuren behöver reflexer för att synas i mörkret och det finns speciella reflexer för hundar och hästar.

Den bästa reflexen är den som blir använd! Idag finns en mängd olika varianter, det viktiga är att hitta någon man gillar så att man verkligen vill ta på sig den.

 

Titta på våra lektionsförslag om synbarhet och reflexer:

Lagar och regler

Trafikregler för gående

Trafikförordningen innehåller alla bestämmelser för trafik på väg och i terräng, för olika typer av fordon och trafikantslag. Vad säger Trafikförordningen då om gångtrafikanter? Var ska man vara? Och vad är egentligen en gångtrafikant?

Den som promenerar kallas gångtrafikant eller fotgängare, men även den som tar sig fram med t ex rullstol, inlines, skateboard, longboard, sparkcykel, skidor eller rullskidor betraktas som gående och samma trafikregler som för gående gäller (om man inte åker väldigt fort, för då kan man betraktas som cyklist).

Oftast på vänster sida av vägen
I Trafikförordningen står det att gångtrafikanter i första hand ska använda gångbana eller vägren. Finns det ingen gångbana eller vägren ska man använda cykelbana eller körbana. Den som måste använda körbanan bör gå på vänster sida, så att man möter och ser trafiken som kommer emot en.

Den som åker t ex inlines eller rullskidor i högre hastighet än gångfart (ca. 6-7 km/tim) ska dock hålla sig på höger sida av vägen och åka i trafikens riktning.

På övergångsställen
Som gående ska man korsa vägen på ett övergångsställe när det är möjligt. Vid obevakade övergångsställen har fordonsförare (även cyklister som cyklar på vägbanan) väjningsplikt mot gående som gått ut på övergångsstället eller just ska gå ut på det. Som gående har man ändå skyldighet att ta hänsyn till avståndet och hastigheten hos de fordon som närmar sig innan man går över.
Om det inte finns ett övergångsställe i närheten kan man i stället korsa vägbanan, helst vid en vägkorsning. Självklart ska man se sig noga för och gå tvärs över utan att skapa fara trafiken och utan onödigt dröjsmål. Det är bra att känna till att man som gående oftast upptäcker bilen som närmar sig mycket tidigare än bilens förare ser dig vid sidan av vägen.

Passande lektionsförslag:

Åk 1-3: Nyfiken på trafiken

Åk 2: Färdas säkert som gångtrafikant

Åk 3: Riskfyllda platser i närmiljön

Undervisning

Vad ska man ta upp på lågstadiet?

Att lära sig om hur trafiken fungerar ur den gåendes perspektiv är en bra början för att få en förståelse om hur olika trafikantroller ska samspela med varandra. När barn är små är det viktigt att de alltid har en vuxens sällskap när de befinner sig i eller nära trafiken. Använd gärna tillfällena till att prata om vad som händer i trafiken och hur olika saker hänger ihop.

En gående, eller fotgängare som det också kallas, är en trafikant som går till fots i trafiken. Det är inte bara när man promenerar som man räknas som gående, de trafikregler som gäller för gående gäller också när man åker rullstol, inlines, skateboard, longboard eller sparkcykel (om man inte åker väldigt fort, för då kan man faktiskt betraktas som cyklist).

Hitta den röda tråden i din trafikundervisning
Det är viktigt att trafikundervisningen löper som en röd tråd genom grundskolan. För att trafiksäkerhetsarbetet ska ha effekt bör det finnas med som ett inslag i det vardagliga arbetet. Trafiken är något som alltid är närvarande i elevernas vardag, därför kan man som pedagog alltid starta vid elevernas egna upplevelser, t ex deras skolväg. Det kan förankra de kunskaper som ni ändå arbetar med i skolan och vara ett tillfälle för eleverna att ha inflytande över sin egen situation.

Utdrag ur kursplanen för samhällsorienterande ämnen
Centralt innehåll för årskurs 1-3:

  • Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.

Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
Eleven beskriver hur olika handlingar i vardagen kan påverka miljön och ger utifrån detta förslag på hur man kan bidra till hållbar utveckling.
Eleven identifierar riskfyllda platser i närområdets trafikmiljö och ger exempel på hur man kan minska riskerna genom ett säkert beteende i trafiken.

Förutsättningar för elever i F–1
Barn uppfattar trafiken på ett annat sätt än vuxna, och har andra förutsättningar att lära sig om säkerhet i trafiken. Barn saknar erfarenhet och förmåga att överblicka en komplex situation. Trafikskyltar, vägmärken och trafikregler kan vara svåra att förstå och applicera i ett verkligt sammanhang.

Eleverna i denna ålder ska inte röra sig själva i trafiken, men bör ändå var medvetna om trafiken i vardagen. Det är därför viktigt att utgå från elevernas perspektiv. Vad möter de för situationer dagligen?

Här är fyra lektionsförslag som passar F-1:

Nyfiken på trafiken

Skolans utemiljö

Orientera sig i närmiljön

Synbarhet och reflexer

 

Förutsättningar för elever i åk 2-3
Barn saknar fortfarande erfarenhet och förmåga att helt förstå och överblicka en komplicerad trafiksituation. Även om barn har lärt sig att korsa en gata har de inte lika lätt att applicera denna kunskap när de korsar en annan gata, de har svårt att generalisera.

Eleverna i denna ålder ska inte röra sig helt på egen hand i trafiken, men några börjar kanske gå till skolan utan en vuxen om trafikmiljön är säker.

Lektionsförslag:

Färdas säkert som gångtrafikant

Nyfiken på trafiken

Vad är trafik?

Riskfyllda platser i närmiljön

 

Jämställdhet

Kör män bättre bil?

Mäns och kvinnors sätt att se på trafiksystemet skiljer sig från varandra. Kvinnor ser mer risker i trafiken och är genomgående mer positiva till åtgärder som höjer trafiksäkerheten. Detta gör också avtryck i olycksstatistiken. Män är oftare inblandade i trafikolyckor, även om man tar hänsyn till reslängd.

  • 85 procent av de som mister livet i en olycka med ett motorfordon är män.
  • Män, 18-24 år har dubbelt så hög risk som genomsnittet att dödas i trafiken och jämfört med kvinnor är risken nästan tre gånger så hög.

Trafikverkets trafiksäkerhetsenkät från 2020 visar att:

  • Fler män än kvinnor, 7 respektive 4 procent, uppger att har kört alkoholpåverkade
  • Fler män än kvinnor uppger att de har eller nästan har somnat vid ratten det senaste året. Vanligast är det bland unga bilförare, var fjärde man i åldern 20-24 år och var femte kvinna uppger att det har hänt dem.
  • Något fler män än kvinnor pratar i telefon utan handsfree eller surfar på mobilen samtidigt som de kör bil. När det kommer till att surfa på mobilen är yngre värre än äldre och mest rattsurfar kvinnor i åldern 20-24 år.
  • Män är generellt sett mer negativa till sänkta hastighetsgränser, oavsett om det är på grund av trafiksäkerhetsskäl eller av miljöskäl.
  • Kvinnor använder reflexer, bilbälte och cykelhjälm i högre utsträckning än män.

Att reflektera kring med eleverna:

  • Det är inte helt enkelt att försöka förklara varför män och kvinnor har ett så olikt förhållningssätt till trafiksäkerhet. Handlar det om biologi eller gamla vanor? Sker några förändringar? I så fall vilka? Och varför?
  • Är det dags att omvärdera vad bilkörning går ut på? Finns det gamla "sanningar" som skapar problem?