Med en säker cykel är chansen större att man får en säker cykelfärd. Men det är många detaljer som ska vara i ordning på en cykel för att den ska kunna kallas säker, en del är lagstadgade andra är bra att tänka på ändå.

Enligt lag måste en cykel alltid vara försedd med:

• ringklocka
• broms

I mörker (från skymning till gryning) måste cykeln enligt lag också ha:

• strålkastare med vitt eller gult ljus fram
• lykta med rött ljus bak
• vit reflex fram
• röd reflex bak
• orangegula eller vita reflexer åt sidorna.

Bra att ha är också:

• kedjeskydd
• dubbdäck på vintern

Bra att tänka på är också:

• De flesta cyklar som inte växlas genom kedjan har fotbroms. Som komplement bör man ha en handbroms för framhjulet.
• De flesta cyklar med fler än sju växlar har handmanövrerade bromsar. Det är viktigt att behärska bromstekniken om man har en cykel med enbart handbromsar - och att arbeta bort fotbromsreflexen innan man ger sig ut i trafiken.
• Cykeln bör också vara av god kvalitet så att viktiga delar inte går sönder när man cyklar.
• De svåraste skadorna som drabbar cyklister inträffar vid kollision med en bil, därför är det viktigt att synas i trafiken. En cykel utan belysning och reflexer är osynlig i mörker. Därför säger både lagen och det sunda förnuftet att man ska använda belysning om man cyklar i mörker - även på cykelbanan.

Lektionsförslag

Åk 4-6

https://trafikeniskolan.ntf.se/lektionsforslag/lektionsforslag-ak-4-6/ak-4-saker-cykel/

Åk 1-3

https://trafikeniskolan.ntf.se/lektionsforslag/lektionsforslag-ak-1-3/ak-3-saker-som-cyklist/

Ordna en cykeldag

https://trafikeniskolan.ntf.se/lektionsforslag/lektionsforslag-ak-4-6/ak-4-6-cykeldag-manual/

Våren är här och med den så kommer cyklarna fram. Att få cykla är en härlig känsla som ger barnen möjlighet att röra på sig, åka på äventyr med kompisar eller cykla till och från skolan.

Men hur mår en cykel efter att ha stått i vinterförvaring hela vintern? Är det bara att ta fram den och börja cykla?

Gå igenom cykeln:

• Fungerar bromsarna som de ska?
• Behöver kedjan smörjas upp?
• Är däcken i ok skick?

Varför inte ägna en vacker skoldag åt cykling!

Förslag på arbete inför vårens cykelstart:

För samtliga: Besikta era cyklar

Checklista för besiktning av Säker cykel, skriv ut en till varje elev.

ÅK3
Säker som cyklist inklusive Bildspel och Talmanus

Äggfallet – viktigheten med cykelhjälm

ÅK 4
Säker cykel inklusive viktiga vägmärken att kunna

Nu ligger snön i stora delar av landet. Ta tillfället och låt eleverna räkna på hur underlaget påverkar bromssträckan.

Is och snö gör att bromssträckan förlängs kraftigt. Typiska värden för bromssträckan för en bil som kör

På torr asfalt och utan dubb är:

• Från 90 km/h ca 40 meter 

På våt asfalt och utan dubb:

• Från 90 km/h ca 50 meter 

På is och utan dubb:

• Från 90 km/ h ca. 150 meter

Med dubb förlängs bromssträckan obetydligt, kanske ca en meter vid torrt och våt väglag. Vid vinterväglag kortar dubbdäck bromssträckan med ca. en tredjedel om du kör i 90 km/h, till ca. 100 meter. Dubblösa vinterdäck ger någonting emellan dessa värden. Ska du ha hela stoppsträckan så måste du dessutom lägga till reaktionssträckan som är 25 meter i 90 km/h och 31 meter i 110 km/tim om du reagerar på en sekund vilket är ett vanligt värde.

Hur räknar man ut stoppsträckan?

Stoppsträcka är den sträcka som krävs för att en bil ska stanna.

Reaktionssträcka + bromssträcka = stoppsträcka

Stoppsträckan delas in i reaktionssträcka och bromssträcka. Reaktionssträckan är den sträcka som bilen hinner åka under den tid som det tar för föraren att reagera för något, tills hen trampat på bromsen. Bromssträckan är den tid det tar för bilen att stanna från det att man trampat på bromsen till dess att bilen står stilla.

Vid 70 km/tim är en genomsnittlig reaktionssträcka 19 meter och bromssträckan 24 meter, vilket ger en total stoppsträcka på 43 meter. Om man ökar hastigheten med 20 km/tim till 90 km/tim ökar reaktionssträckan till 25 meter och bromssträckan till 40 meter, vilket ger en total stoppsträcka på 65 meter.

Det tar tid att bromsa energin
När man fördubblar hastigheten i en bil blir rörelseenergin hela fyra gånger större. Det betyder att varje gång man fördubblar farten blir bromssträckan fyra gånger längre. Det beror på att en bilbroms bara kan omvandla en viss mängd energi per sekund, ju mer energi bilen innehåller desto längre tid tar det för bromsarna att stanna bilen.

Exempel:

• Om en älg kliver ut på vägen 45 meter framför en bil som kör i 90 km/tim kan bilföraren hinna bromsa till 70 km/tim innan det smäller.
• Om en älg kliver ut på vägen 45 meter framför en bil som kör i 110 km/tim kan bilföraren hinna bromsa till 100 km/tim innan det smäller.
• Om någon kliver ut framför en buss hinner den som kör 30 km/tim stanna, medan den som kör 50 km/tim inte ens har hunnit börja bromsa.

I det första fallet överlever man om man har tur, i det andra fallet dör man. 

Lektionsförslag

Har ni en spolad isplan på skolgården kan den bli en utmärkt plats för att experimentera. För yngre barn kan man bekanta sig med begreppen, genom att jämföra hur hala olika ytor är. Kolla också in vår nya film där Minna från Piteå ger sina tips om vad man ska tänka på när det är mörkt och halt i trafiken.

Närområdet är det område där vi normalt brukar röra oss. Närområdet kan växla i storlek. För ett litet barn kan närområdet betyda hemmet och ett litet lekområde kring hemmet. För en tonåring kan det vara en stadsdel. För en vuxen kan det vara hela orten där man bor. Närområdet växer med åldern.

Skolans närområde
Skolans närområde är själva skolområdet och närliggande gator och annat som till exempel parker och andra grönytor som eleverna normalt använder på väg till och från skolan.

Närmiljön blir ett praktiskt case
Att studera sitt närsamhälle innebär insikt och förståelse. Närsamhället är ju unikt eftersom det är det samhälle som finns kring just skolan och bostaden – och vägen däremellan.

Genom att studera närmiljön kan eleverna själva beskriva och förklara sin egen situation, men de behöver ibland hjälp med att förstå den. Barnen har ofta många betydelsefulla synpunkter att komma med. 

Lektionsförslag

För årskurs ett finns lektionsförslaget skolans utemiljö, där ni gör en enkel undersökning om skolans utemiljö. Lektionsförslaget är kopplat till kursplanen i samhällskunskap, biologi och svenska.

För årskurs tre finns lektionsförslaget Riskfyllda platser i närmiljön där ni tittar på en kort film från UR Korsa gatan och därefter samtalar om vilka risker som finns i barnens närmiljö. Lektionsförslaget är kopplat till kursplanen för samhällskunskap. 

De äldre eleverna kan få i uppgift att Kartlägga brister i omgivningen och ta reda på hur man kan förändra och påverka för att få bristerna åtgärdade. Lektionsförslaget är avsett för åk 7 och är kopplat till kursplanen i samhällskunskap. 

Alla motordrivna fordon som används i trafik ska vara trafikförsäkrade, enligt trafikskadelagen (1975:1410) och det gäller även om fordonet exempelvis är stulet, har användningsförbud, körförbud eller inte är i körbart skick. Fordonet måste ställas av för att kravet om trafikförsäkring ska sluta gälla. Trafikförsäkringen gäller alltså för t ex personbilar, bussar, motorcyklar, mopeder och fyrhjulingar/ATV, men också för fordon som traktorer och snöskotrar.

Motorfordon som inte körs i trafik utan bara inom inhägnade tränings- eller tävlingsområden, och som fraktas till och från dessa områden behöver inte ha en trafikförsäkring.

Hur fungerar trafikförsäkringen?
Om man med sitt fordon råkar skada någon annan person, ett annat fordon eller någons egendom, så får den som drabbas ersättning för skadorna genom trafikförsäkringen. Om man själv som ägare eller ens passagerare skadas, får man också ersättning genom trafikförsäkringen.

Trafikförsäkringen ersätter inte skador på ditt eget fordon. Den kan därför kompletteras med frivilliga försäkringar som ersätter fordonets ägare för t ex skador på bilen, stöld eller inbrott, s k hel- och halvförsäkringar.

Trafikförsäkring redan från första dagen
När man blir ägare till ett nytt eller begagnat motorfordon ska trafikförsäkringen tecknas från den dag fordonet tas i trafik (ställs på) eller omedelbart om fordonet redan är i trafik. Det är alltså bråttom – enligt lagen måste försäkringen börja gälla senast samma dag som man blir ägare till fordonet. Kontakta ett försäkringsbolag och teckna trafikförsäkring så snart som möjligt. Om fordonet är avställt, behöver man inte teckna en trafikförsäkring förrän den dagen det ska tas i trafik (ställas på).

Om man som ny ägare inte har tecknat en trafikförsäkring blir man automatiskt rapporterad till Trafikförsäkringsföreningen och får betala en avgift som kallas trafikförsäkringsavgift. Avgiften är avsevärt högre än den premie som man betalar för en vanlig trafikförsäkring.

Den person som ska ha trafikförsäkringen är den som äger fordonet. Men det finns undantag:

• Om man leasar ett fordon, eller har köpt det på kredit, är det innehavaren som ska ha trafikförsäkring.
• Om ägaren är omyndig och saknar s k förarbehörighet (d v s inte har körkort eller förarbevis), ska fordonet försäkras av en vårdnadshavare (vanligtvis mamma eller pappa).
• Om ägaren till en moped är omyndig ska hen skaffa trafikförsäkring i sitt eget namn från den dag man har tagit körkort (gäller för EU-moped, klass 1) eller har ett förarbevis (gäller för moped klass II).