Sverige har ställt sig bakom såväl globala som egna nationella miljömål, men hur går utvecklingen? För tjugo år sedan, 1999, fattade riksdagen beslut att nästa generation inte skulle behöva ärva dåtidens miljöproblem. Ett övergripande mål, det så kallade generationsmålet, har styrt miljöpolitiken sedan dess:

”att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.”

För att nå generationsmålet behöver sexton miljökvalitetsmål nås. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till:

1. Begränsad klimatpåverkan
2. Frisk luft
3. Bara naturlig försurning
4. Giftfri miljö
5. Skyddande ozonskikt
6. Säker strålmiljö
7. Ingen övergödning
8. Levande sjöar och vattendrag
9. Grundvatten av god kvalitet
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård
11. Myllrande våtmarker
12. Levande skogar
13. Ett rikt odlingslandskap
14. Storslagen fjällmiljö
15. God bebyggd miljö
16. Ett rikt växt- och djurliv

Inom områdena avfall, biologisk mångfald, farliga ämnen, hållbar stadsutveckling, luftföroreningar och klimat finns också etappmål. Sveriges miljömål är det nationella genomförandet av den ekologiska dimensionen av de globala hållbarhetsmålen.

Går det åt rätt håll?

Det raka svaret är nej. Inom vissa områden görs viktiga framsteg, men på centrala områden som miljö- och klimatpåverkan från konsumtion samt ekosystemens återhämtning och bevarandet av biologisk mångfald, går utvecklingen enligt Naturvårdsverket i många avseenden åt fel håll. Utsläppen av växthusgaser behöver minska i mycket snabbare takt och utarmningen av den biologiska mångfalden måste avta.

Inrikes transporter står för ungefär en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av klimatpåverkande gaser. Ökningen av biodrivmedel och mer energieffektivare fordon har gjort att utsläppen minskat, men samtidigt har denna minskning dämpats av en ökad trafik.

Sveriges långsiktiga klimatmål

Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Målet innebär att utsläppen av växthusgaser från svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre år 2045 än utsläppen år 1990.

• Utsläppen år 2030 bör vara 63 procent lägre än utsläppen år 1990
• Utsläppen år 2040 bör vara 75 procent lägre än utsläppen år 1990

Klimatlagen

Klimatlagen trädde i kraft den 1 januari 2018. Lagen ålägger ett ansvar på nuvarande och framtida regeringar att föra en politik som utgår från klimatmålen och att regelbundet rapportera om utvecklingen.

Läs mer om miljökvalitetsmålen, klimatmålet och klimatlagen hos Naturvårdsverket.

Att reflektera kring

• Vilken skyldighet har vi för framtida generationers livsvillkor?
• Varför har inte mer gjorts för att nå målen?
• Kan ditt val av transportmedel bidra till att Sverige ska nå målen? Hur?

Att vara rörelsehindrad kan innebära många olika saker. Vissa kan inte gå på en buss obehindrat, andra har problem att gå upp för en brant trappa. Andra kan inte gå alls. Hur ser det ut bland eleverna i klassen, deras föräldrar och far- och morföräldrar?

En svårare vardag
Vardagliga saker i trafiken – som att passera en bred gata – kan upplevas som stressande om man inte kan ta sig fram lika fort som alla andra. Människor som är rullstolsburna har dessutom ögonen på en lägre nivå över marken än de flesta vuxna, vilket medför att det kan vara svårt att få en bra överblick över trafiken om man exempelvis ska ta sig fram mellan två parkerade bilar.

Vinsterna med att anpassa en stad så att personer med funktionshinder får ökade möjligheter att delta i samhällslivet är många. Ett samhälle som visar att det har plats för alla människor blir ett samhälle där det är lätt att bry sig. Ökad tillgänglighet för funktionshindrade betyder också ökad tillgänglighet för alla. Stadens mångfald och rikedom ökar.

Syn- och hörselskadade
En person med nedsatt syn behöver tydliga och kontrastrika skyltar och en person med nedsatt hörsel behöver god belysning, för att kunna kompensera den nedsatta hörseln med god visuell förmåga.

Vad gör de fysiska miljöerna tillgängliga?

För rörelsehindrade:

• Ramper, rulltrappor, hissar
• Borttagna kanter och trösklar
• Möjlighet att vila
• Tillgång till handikappanpassade P-platser
• Rymliga toaletter
• Hårdgjorda plana ytor.

För synskadade:

• Kontrastverkan mellan vertikala och horisontella ytor - färgsättning
• Markering av nivåskillnader
• Taktila ytor som varnar och ger information
• Minskat antal hinder
• Ökad orienterbarhet – logiska planlösningar
• Informationstavlor
• Ljudsignaler
• Bländfri belysning
• Magnetslingor
• Ledstråk
• Taltidningsinformation om förändringar i yttre miljön (till exempel planerade större gatu- och parkarbeten och markupplåtelser för större evenemang)

För övriga:

• Information och skyltning som är tydlig – symboler
• Barnvagnsramper
• Ej allergiframkallande material och växter
• Bra inomhusklimat
• Hörselslingor i offentliga samlingslokaler.

Lektionsförslag

I lektionsförslaget Kartlägg brister din omgivning engageras elever att kartlägga brister i trafikmiljön eller annat som påverkar deras säkerhet och fundera över hur de skulle kunna bidra till förändringar. Lektionsförslaget är kopplat till kursplanen för samhällsvetenskap och avsett för åk 7. 

Som tonåring tror man ofta att man är oövervinnelig. Ett faktum som tyvärr kan leda till att en del ungdomar blir onödigt våghalsiga och testar sina gränser i överkant och som också ger avtryck i olycksstatistiken.

• Tonåren handlar om en tid av både nyfikenhet och grupptryck, en period i livet som kan vara både omtumlande och riskabel.
• Olika grupper av unga förare tar olika risker och det är speciellt viktigt att inrikta trafiksäkerhetsarbetet på riskbenägna unga män.
• Utvecklingen av den del av hjärnan som bl.a. har funktionen att kontrollera känslor och impulser är utvecklad hos flickor vid 22-23 års ålder och hos pojkar vid 25-26 års ålder.

(Läs mer i rapporten: Unga mopedisters olycksinblandning - orsaker och konsekvenser)

Olika säkerhetsbeteenden
Unga män ser sig ofta som "trygga och osårbara" - de känner sig mindre känsliga för risker och tycker att säkerhetsåtgärder är besvärliga och inte meningsfulla. Av de bilförare som är inblandade i dödsolyckor är enligt Trafikverkets analyser cirka 85 procent män. 

Vågar man säga att kvinnor kör bättre än män? Inte bättre, men säkrare. Det finns det faktiskt belägg för. Män är oftare än kvinnor inblandade i trafikolyckor. Män kör till exempel oftare påverkade av alkohol och oftare för fort. Trots att män i allmänhet kör mer och därmed har större erfarenhet så råkar de ut för fler olyckor. De verkar inte ta vara på sin erfarenhet, samtidigt som kvinnor verkar kunna kompensera sitt lägre antal timmar bakom ratten.

Att reflektera kring:

• Vad händer i din klass om du säger "tjejer kör bättre än killar"?

Kan du få eleverna att reflektera över hur de förhåller sig till risker? Pröva till exempel att arbeta med lektionsförslaget Brev till ditt framtida jag. Lektionsförslaget är kopplat till kursplanen i svenska och passar för åk 8-9.

Dödsfall och personskador i trafiken har länge varit ett av våra stora folkhälsoproblem. Varje år dör runt 270 personer i den svenska trafiken och tusentals skadas svårt. De flesta olyckor handlar om höga hastigheter, bristande bältesanvändning och rattfylla.

Att vara ung förare är riskfyllt
Unga bilförare utgör ett av de största trafiksäkerhetsproblemen, det har egentligen alltid varit så och problemet finns i alla länder. Problemet handlar dels om mognad, dels om körvana.

Det tar tid att lära sig uppfatta risker i trafiken och nya bilförare verkar ha svårare att uppfatta helhetsbilden i en risksituation än erfarna bilförare. En ung nybliven förare har inte den erfarenhet som en van bilist har. Trots det anser sig ungdomar vara mer trafiksäkra än andra, samtidigt som de underskattar risker i trafiken. Detta är ett problem - tillsammans bidrar de olika faktorerna till att en oproportionerligt stor andel unga förare råkar ut för olyckor.

Läs mer om ungdomar i trafiken i boken Nollvision för tonåringar i trafiken. Utopi eller möjlighet? av Nils Petter Gregersen. Kan laddas ner gratis. 

Unga förare tar större risker - speciellt unga män
Unga människor försätter oftare sig själv och andra i fara på grund av höga hastigheter och oförsiktighet, men unga förare tar olika risker. Männen dominerar starkt och det är särskilt viktigt att inrikta trafiksäkerhetsarbetet på riskbenägna unga män.

De flesta olyckor är förenade med olagligt höga farter, alkohol/droger och bristande bältesanvändning. Det är problem man måste göra något åt om man vill realisera Nollvisionen.

Unga tänker sig inte för
Enligt NTF:s undersökning bland 15-åringar har cirka hälften av pojkarna trimmat sina mopeder, för flickorna är det cirka 15-20 procent. Antalet mopedolyckor ökar, till stor del för att så många mopeder är trimmade. Många kommer upp i hastigheter över 80 km/tim. Vad de kanske inte vet eller tänker på är att varken mopedens bromsar, däck eller ram är konstruerade för så höga hastigheter.

Utöver sin hjälm är en mopedist dessutom fullständigt oskyddad om en olycka inträffar, vilket innebär att den som kör omkull eller krockar riskerar att råka ut för allvarliga skador.

Att vara äldre i trafiken kan också vara riskfyllt
Även den äldre befolkningen är överrepresenterade i skadestatistiken. Äldre människor är skörare och löper större risk att dö eller drabbas av allvarliga skador vid en trafikolycka. Rehabiliteringen av äldre är också svårare och tar längre tid.

Att åldras naturligt innebär bland annat att man får minskad rörlighet och att synen, hörseln och reaktionsförmågan försämras. Enligt Nollvisionen ska behoven hos de människor som lättast råkar ut för skada vid ett visst våld ligga till grund för systemets utformning. Därför måste trafikrytm, korsningar, gång- och cykelbanor, övergångsställen och kollektivtrafik utformas med hänsyn till barns och äldres förutsättningar.

Äldre kompenserar
Statistik och undersökningar visar att de flesta äldre människor kör säkert, de följer trafikreglerna och undviker ofta att ge sig ut och köra i svårare situationer som halka eller rusningstrafik. De kompenserar sina eventuella fysiska svagheter genom att anpassa hastigheten och skapa tryggare marginaler.

När äldre råkar ut för olyckor handlar det ofta om komplexa trafiksituationer som ställer höga krav på snabba beslut, som i till exempel en korsning eller vid vänstersväng.

Att reflektera kring:

• Föräldrarna känner ofta till att barnens mopeder är trimmade. Innebär det konflikt eller tycker de att det är okej? På vilket sätt? Bör man påverka? Hur?
• I en del fall med trimmade mopeder är det mopedhandlaren som har hjälpt till med trimningen. Bör/kan man göra något åt det? Hur?
• Enligt statistik kör äldre säkert, trots det finns uppfattningar om att äldre kör sämre. Varför?

Lektionsförslag

I lektionsförslaget Moped, a-traktor, epa-traktor och alkohol går ni igenom ett bildspel som tar upp vilka regler som gäller och riskerna med trimning. Lektionsförslaget är kopplat till kursplanen i samhällskunskap. På följande lektion Brev till ditt framtida jagfår eleverna skriva brev till sig själva och argumentera kring varför de aldrig kommer att trimma sitt fordon, köra onykter med mera.

Föräldrarnas roll

Vet du att trimning är ett problem på skolan är det viktigt att involvera föräldrarna. Föräldrarna har en nyckelroll när det kommer till att påverka elevernas beteende. NTF har tagit fram en kort, tankeväckande film Din roll som mopedförälder. Filmen är framtagen för att stötta nyblivna moppe-föräldrar och kan till exempel passa bra för att inleda ett samtal på ett föräldramöte. 

De allra flesta har för vana att aldrig köra när de druckit alkohol och även undvika bilkörning dagen efter, men hur lång tid tar det för kroppen att återgå till sitt normalläge? När är man redo att köra efter en berusning?

Man är påverkad längre än man tror
Det finns en snittsiffra som säger att kroppen klarar av att förbränna 2 cl 40 % alkohol i timmen. Men hur snabbt kroppen förbränner alkohol beror både på vem man är och hur man dricker. Här är några faktorer:

• Man eller kvinna? Män börjar förbränna alkoholen med hjälp av särskilda enzymer som finns i magen. På kvinnor börjar förbränningen först när alkoholen når levern.
• Vikt? Ju mer kropp man har, desto mer består kroppen av vatten som bidrar till att späda ut alkoholen och göra promillehalten lägre.
• Kroppens fördelning mellan fett och vatten? Vatten späder ut alkoholen. Kvinnors promillehalt blir högre eftersom deras kroppar har mer underhudsfett och mindre vatten (som spär ut alkoholen) än vad män har.
• Snabbdrickare? Häller man i sig drycken med alkohol fort blir promillehalten hög och alkoholen försvinner fortare ut ur blodet.
• Längre intag? Om man hela tiden fyller på med mer stannar alkoholen kvar längre i kroppen.
• Alkoholvana? Med tiden tål man mer eftersom levern lär sig att förbränna alkohol. Men om en person dricker samma mängd alkohol vid två olika tillfällen kan promillehalten i blodet variera från gång till gång.
• Mat och alkohol? Ja, då blir du inte lika full, men alkoholen stannar kvar längre i kroppen.
• Vilken slags mat? Alkoholen förbränns långsammare och stannar kvar längre i kroppen när du äter fet mat, eftersom det är jobbigt för kroppen att förbränna mat med högre fetthalt.
• Mängden mat? Dricker man på fastande mage blir promillehalten högre. Med mat i magen går inte lika mycket alkohol ut i blodet.
• Allmänkondition Man ska alltid känna sig vid god kondition när man sätter sig i en bil. Det finns massor av saker som gör att man inte är en bra bilförare dagen efter en fest. Trötthet är till exempel orsak till många trafikolyckor.

Lektionsförslag

Elever i moped-ålder behöver få kunskaper om och reflektera över varför man inte ska dricka alkohol och köra. Genom att göra det i klassen - kanske redan innan eleverna själva börjat köra moppe - kan man befästa en norm att inte köra påverkad. I lektionsförslaget Moped, a-traktor, epa-traktor och alkohol går ni igenom ett bildspel som tar upp vilka regler som gäller och eleverna får fördjupa sig i vilka konsekvenser det kan få att köra rattfull. Lektionsförslaget är kopplat till kursplanen i samhällskunskap. På följande lektion Brev till ditt framtida jag får eleverna skriva brev till sig själva och argumentera kring varför de aldrig kommer att köra rattfull. 

Trafikverket har tagit fram ett stöd för dig som jobbar på högstadiet eller gymnasiet: Dont drink and drive