Kunskapsbank

Hållbar utveckling

Når Sverige miljömålen?

Sverige har ställt sig bakom såväl globala som egna nationella miljömål, men hur går utvecklingen? För tjugo år sedan, 1999, fattade riksdagen beslut att nästa generation inte skulle behöva ärva dåtidens miljöproblem. Ett övergripande mål, det så kallade generationsmålet, har styrt miljöpolitiken sedan dess:

”att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.”

För att nå generationsmålet behöver sexton miljökvalitetsmål nås. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till:

1. Begränsad klimatpåverkan
2. Frisk luft
3. Bara naturlig försurning
4. Giftfri miljö
5. Skyddande ozonskikt
6. Säker strålmiljö
7. Ingen övergödning
8. Levande sjöar och vattendrag
9. Grundvatten av god kvalitet
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård
11. Myllrande våtmarker
12. Levande skogar
13. Ett rikt odlingslandskap
14. Storslagen fjällmiljö
15. God bebyggd miljö
16. Ett rikt växt- och djurliv

Inom områdena avfall, biologisk mångfald, farliga ämnen, hållbar stadsutveckling, luftföroreningar och klimat finns också etappmål. Sveriges miljömål är det nationella genomförandet av den ekologiska dimensionen av de globala hållbarhetsmålen.

Går det åt rätt håll?

Det raka svaret är nej. Inom vissa områden görs viktiga framsteg, men på centrala områden som miljö- och klimatpåverkan från konsumtion samt ekosystemens återhämtning och bevarandet av biologisk mångfald, går utvecklingen enligt Naturvårdsverket i många avseenden åt fel håll. Utsläppen av växthusgaser behöver minska i mycket snabbare takt och utarmningen av den biologiska mångfalden måste avta.

Inrikes transporter står för ungefär en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av klimatpåverkande gaser. Ökningen av biodrivmedel och mer energieffektivare fordon har gjort att utsläppen minskat, men samtidigt har denna minskning dämpats av en ökad trafik.

Sveriges långsiktiga klimatmål

Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Målet innebär att utsläppen av växthusgaser från svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre år 2045 än utsläppen år 1990.

  • Utsläppen år 2030 bör vara 63 procent lägre än utsläppen år 1990
  • Utsläppen år 2040 bör vara 75 procent lägre än utsläppen år 1990

 

Klimatlagen

Klimatlagen trädde i kraft den 1 januari 2018. Lagen ålägger ett ansvar på nuvarande och framtida regeringar att föra en politik som utgår från klimatmålen och att regelbundet rapportera om utvecklingen.

Läs mer om miljökvalitetsmålen, klimatmålet och klimatlagen hos Naturvårdsverket.

 

Att reflektera kring

  • Vilken skyldighet har vi för framtida generationers livsvillkor?
  • Varför har inte mer gjorts för att nå målen?
  • Kan ditt val av transportmedel bidra till att Sverige ska nå målen? Hur?

Demokrati

En trafikmiljö för alla?

Att vara rörelsehindrad kan innebära många olika saker. Vissa kan inte gå på en buss obehindrat, andra har problem att gå upp för en brant trappa. Andra kan inte gå alls. Hur ser det ut bland eleverna i klassen, deras föräldrar och far- och morföräldrar?

En svårare vardag
Vardagliga saker i trafiken – som att passera en bred gata – kan upplevas som stressande om man inte kan ta sig fram lika fort som alla andra. Människor som är rullstolsburna har dessutom ögonen på en lägre nivå över marken än de flesta vuxna, vilket medför att det kan vara svårt att få en bra överblick över trafiken om man exempelvis ska ta sig fram mellan två parkerade bilar.

Vinsterna med att anpassa en stad så att personer med funktionshinder får ökade möjligheter att delta i samhällslivet är många. Ett samhälle som visar att det har plats för alla människor blir ett samhälle där det är lätt att bry sig. Ökad tillgänglighet för funktionshindrade betyder också ökad tillgänglighet för alla. Stadens mångfald och rikedom ökar.

Syn- och hörselskadade
En person med nedsatt syn behöver tydliga och kontrastrika skyltar och en person med nedsatt hörsel behöver god belysning, för att kunna kompensera den nedsatta hörseln med god visuell förmåga.

Vad gör de fysiska miljöerna tillgängliga?

För rörelsehindrade:

  • Ramper, rulltrappor, hissar
  • Borttagna kanter och trösklar
  • Möjlighet att vila
  • Tillgång till handikappanpassade P-platser
  • Rymliga toaletter
  • Hårdgjorda plana ytor.

För synskadade:

  • Kontrastverkan mellan vertikala och horisontella ytor - färgsättning
  • Markering av nivåskillnader
  • Taktila ytor som varnar och ger information
  • Minskat antal hinder
  • Ökad orienterbarhet – logiska planlösningar
  • Informationstavlor
  • Ljudsignaler
  • Bländfri belysning
  • Magnetslingor
  • Ledstråk
  • Taltidningsinformation om förändringar i yttre miljön (till exempel planerade större gatu- och parkarbeten och markupplåtelser för större evenemang)

För övriga:

  • Information och skyltning som är tydlig – symboler
  • Barnvagnsramper
  • Ej allergiframkallande material och växter
  • Bra inomhusklimat
  • Hörselslingor i offentliga samlingslokaler.

Lektionsförslag

I lektionsförslaget Kartlägg brister din omgivning engageras elever att kartlägga brister i trafikmiljön eller annat som påverkar deras säkerhet och fundera över hur de skulle kunna bidra till förändringar. Lektionsförslaget är kopplat till kursplanen för samhällsvetenskap och avsett för åk 7. 

Alkohol och droger

Hur fort går alkoholen ur blodet?

De allra flesta har för vana att aldrig köra när de druckit alkohol och även undvika bilkörning dagen efter, men hur lång tid tar det för kroppen att återgå till sitt normalläge? När är man redo att köra efter en berusning?

Man är påverkad längre än man tror
Det finns en snittsiffra som säger att kroppen klarar av att förbränna 2 cl 40 % alkohol i timmen. Men hur snabbt kroppen förbränner alkohol beror både på vem man är och hur man dricker. Här är några faktorer:

  • Man eller kvinna? Män börjar förbränna alkoholen med hjälp av särskilda enzymer som finns i magen. På kvinnor börjar förbränningen först när alkoholen når levern.
  • Vikt? Ju mer kropp man har, desto mer består kroppen av vatten som bidrar till att späda ut alkoholen och göra promillehalten lägre.
  • Kroppens fördelning mellan fett och vatten? Vatten späder ut alkoholen. Kvinnors promillehalt blir högre eftersom deras kroppar har mer underhudsfett och mindre vatten (som spär ut alkoholen) än vad män har.
  • Snabbdrickare? Häller man i sig drycken med alkohol fort blir promillehalten hög och alkoholen försvinner fortare ut ur blodet.
  • Längre intag? Om man hela tiden fyller på med mer stannar alkoholen kvar längre i kroppen.
  • Alkoholvana? Med tiden tål man mer eftersom levern lär sig att förbränna alkohol. Men om en person dricker samma mängd alkohol vid två olika tillfällen kan promillehalten i blodet variera från gång till gång.
  • Mat och alkohol? Ja, då blir du inte lika full, men alkoholen stannar kvar längre i kroppen.
  • Vilken slags mat? Alkoholen förbränns långsammare och stannar kvar längre i kroppen när du äter fet mat, eftersom det är jobbigt för kroppen att förbränna mat med högre fetthalt.
  • Mängden mat? Dricker man på fastande mage blir promillehalten högre. Med mat i magen går inte lika mycket alkohol ut i blodet.
  • Allmänkondition Man ska alltid känna sig vid god kondition när man sätter sig i en bil. Det finns massor av saker som gör att man inte är en bra bilförare dagen efter en fest. Trötthet är till exempel orsak till många trafikolyckor.

 

Lektionsförslag

Elever i moped-ålder behöver få kunskaper om och reflektera över varför man inte ska dricka alkohol och köra. Genom att göra det i klassen - kanske redan innan eleverna själva börjat köra moppe - kan man befästa en norm att inte köra påverkad. I lektionsförslaget Att köra moped, mopedbil och A-traktor lagligt och säkert går ni igenom ett bildspel som tar upp vilka regler som gäller och eleverna får fördjupa sig i vilka konsekvenser det kan få att köra rattfull. Lektionsförslaget är kopplat till kursplanen i samhällskunskap. På följande lektion Brev till ditt framtida jag får eleverna skriva brev till sig själva och argumentera kring varför de aldrig kommer att köra rattfull. 

Trafikverket har tagit fram ett stöd för dig som jobbar på högstadiet eller gymnasiet: Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och narkotika i trafiken.

Hållbar utveckling

Hur få fler att välja bort bilen?

Bilen har gett oss ökad välfärd men biltrafiken förknippas också med vissa problem, som försämrad miljö till exempel. Ju fler vägar vi bygger, desto mer ökar trafiken. De flesta storstäder brottas med problematiken och försöker hitta hållbara lösningar som fungerar. Många städer har redan drabbats av trafikinfarkt, med besvärlig kösituation och hämmad utveckling.

Ändra resvanor
Det går att nyttja både gator och leder bättre än vad som görs i dag. Att se över sina resvanor är ofta en mycket god investering - för plånboken, miljön och den egna hälsan. Människor som cyklar eller går släpper inte ut avgaser och de slipper kostnader för parkering, bränsle, reparationer och annat. Framför allt mår de bättre, eftersom de rör på sig mer och får fräschare luft att andas.

Den ökade biltrafiken riskerar inte bara att leda till mera utsläpp, buller, fler olyckor och ökad trängsel, den är också ett potentiellt folkhälsoproblem. Därför är det viktigt att få till stånd ett nytt tänkande när det gäller resandet.

Lektionsförslag

I lektionsförslaget Hur kom du till skolan idag? får eleverna undersöka hur skolkamraterna tog sig till skolan och sammanställa resultatet i ett stapelprogram. Utifrån elevernas undersökning diskuterar ni tillsammans varför det ser ut som det gör, vad som skulle behöva ändras för att fler skulle kunna cykla eller gå och vad eleverna och samhället skulle vinna på det.

Föräldrarnas roll

Ofta vill föräldrar skjutsa sina barn hela vägen fram till skolan. När många föräldrar skjutsar skapas en ökad trafikmängd och upplevd otrygg trafikmiljö kring skolorna. Vi har samlat förslag på vad föräldrar och skolor kan göra för att skapa trafiksäkra skolmiljöer. Varför inte titta på det här tillsammans med föräldrarna!

 

Att reflektera kring

  • Finns det någon som tycker om att sitta ensam i sin egen bil och köa varje morgon och kväll? Varför?
  • Hur kan man påverka människor att byta färdsätt - att tänka till och välja bort bilen?
  • Hur kan bilen användas mer effektivt?
  • Är det nödvändigt att skjutsa sina barn till skolan i den omfattning som vi nu gör?
  • Hur ser trafiksituationen ut på din skola på morgonen?

 

Vill du läsa mer? Titta på Naturskyddsföreningen faktablad för skolan om transporters miljöpåverkan.

Undervisning

Vilka vägmärken ska jag ta upp på lågstadiet?

När barn så småningom ska börja ta sig fram på egen hand i trafiken gör de det som gående. Börja därför med att ta upp regler som gäller för gående. I ett tidigare blogginlägg beskrev vi vilka regler som gäller för gående: vilken sida av vägen ska man gå på och vad ska man tänka på när man korsar vägen? Låt även eleverna bekanta sig med några vägmärken som gäller för gående. 

 

 

Vägmärken för gångtrafikanter
Här visas några vägmärken som är bra att känna till som gångtrafikant. Fler vägmärken finns på Transportstyrelsens hemsida.

Påbjuden gångbana. Här ska man gå, här får bara gående vara.

Påbjuden gång- och cykelbana. Här delar man plats med cyklisterna. Gående ska hålla till vänster så att man möter cyklisterna och lättare kan få ögonkontakt.

Gågata. Här får inga motorfordon vara, annat än för att korsa gågatan, lämna varor eller transportera rörelsehindrade personer eller gäster till hotell eller liknande. Alla fordon får högst framföras i gångfart (cirka 5 km/tim) och har väjningsplikt mot gående.

Gångfartsområde. Alla fordon får högst framföras i gångfart (cirka 5 km/tim) och har väjningsplikt mot gående. Fordonen får bara parkeras på särskilt anordnade platser.

Övergångsställe. Här ska man korsa vägen, "utan onödigt dröjsmål". Den som korsar vägen ska visa hänsyn till de fordon som närmar sig. Den som kör bil har väjningsplikt mot gående som går på övergångsstället eller just ska gå över.

 

Lektionsförslag

I lektionsförslaget Nyfiken på trafiken arbetar ni enligt kursplanen i svenska, bild, matematik och samhällskunskap. Till varje lektion finns förslag på progression beroende på om du arbetar i årskurs ett, två eller tre. 

I lektionsförslaget Färdas säkert som gångtrafikant får eleverna bekanta sig med vägmärken på ett lekfullt sätt. Ni tittar på några vanliga vägmärken och därefter ska eleverna hitta på ett eget vägmärke och rita det. Lektionsförslaget är kopplat till kursplanen i samhällsvetenskap.

Till lektionsförslagen finns också en film där sjuåriga Minna ger sina tre bästa tips i trafiken 

Efter genomgångna lektioner kan ni låta eleverna testa sina kunskaper i en lekfull quiz

Påbjuden gångbana

Påbjuden gångbana

Påbjuden gång- och cykelbana

Påbjuden gång- och cykelbana

Gågata

Gågata

Gångfartsområde

Gångfartsområde

Övergångsställe

Övergångsställe