Trafikförordningen är inte alltid helt tydlig när det gäller hur olika trafikanter ska ta sig fram på olika typer av vägar. Vad gäller till exempel för cyklister? Var ska man vara? Ska man hålla till höger? Vänster? Eller spelar det ingen roll?

• Cykla i första hand på cykelbanor och i cykelfält
• Håll till höger vid möte med gående på gemensam gång- och cykelbana
• Om det inte finns särskild cykelbana ska man cykla på höger sida av vägen, i vägrenen om det finns en sådan.
• Den som är över 15 år får, om hen är särskilt försiktig, cykla på körbanor där hastighetsbegränsningen inte är över 50 kilometer i timmen, även om det finns en cykelbana. I övrigt får man använda körbanan endast om det är lämpligare med hänsyn till färdmålets läge.

Små barn får cykla på trottoaren
Barn upp till 8 år får cykla på gångbana/trottoar om det saknas cykelbana.

Cykelpassager
Som cyklist ska man använda cykelpassage eller cykelöverfart för att korsa en väg eller en cykelbana. Det finns både bevakade och obevakade cykelpassager. Vid en bevakad cykelpassage regleras trafiken av ljussignaler eller av polis. En obevakad passage är markerad med vägmarkering och/eller vägskylt.

Cyklister som kommer från en cykelbana har väjningsplikt när de korsar en väg, även om det finns en obevakad cykelpassage.

Bilister ska anpassa hastigheten vid en obevakad cykelpassage så att det inte uppstår fara för cyklande som är ute på cykelpassagen. När en bilist kör ut ur en cirkulationsplats (rondell) ska föraren lämna företräde för cyklister på obevakade cykelpassager.

Cykelöverfarter
Fordonsförare har väjningsplikt för cyklister på/vid cykelöverfarter, precis som för gående vid obevakade övergångsställen. En cykelöverfart måste vara skyltad som cykelöverfart, ha åtgärder som sänker hastigheten och "hajtänder" målat i vägbanan. Den som cyklar måste fortfarande se sig för och ta det försiktigt.

Ökad säkerhet
Ett vanligt sätt att öka säkerheten för gående är att gående och cyklister skiljs från biltrafik. Det görs genom att separata gång- och cykelbanor byggs, både i tätorter och längs landsvägar. En annan metod är att sänka hastigheten till 30 km/tim på vägar och gator där gående och cyklister ska dela utrymme med bilar.

Lektionsförslag:

https://trafikeniskolan.ntf.se/lektionsforslag/lektionsforslag-ak-4-6/ak-4-saker-cykel/

Cykeldag+teoretisk lektion https://trafikeniskolan.ntf.se/lektionsforslag/lektionsforslag-ak-4-6/ak-4-6-cykeldag-manual/

Kan barn egentligen vistas i trafiken på egen hand och när är det lagom att börja i så fall? Många av dagens föräldrar minns inget annat än att man gick själv till skolan redan från första klass, men idag ser det lite annorlunda ut. Trafiken är på många håll intensivare och att ta sig till skolan på egen hand kan innebära ett allt för stort ansvar för en sjuåring. Att gå i trafiken är svårt, att cykla är ännu svårare.

Trafik är ett mycket komplext system som bygger på många olika faktorer, och för att kunna förstå och avläsa vad som händer krävs erfarenhet och rutin. Barn har inte den rutinen och det handlar också om en mognadsprocess som tar många år.

Barn kan inte prestera över sin mognadsnivå
Barns trafiksäkerhet är vuxnas ansvar. Det är de vuxnas uppgift att se till att barnens omgivning är så säker som möjligt, där de ska vistas. Att barn "lär sig trafik" och klarar att svara rätt i skolan behöver inte betyda att de har tillräcklig kunskap och mognad att klara sig helt på egen hand i trafiken. För att så småningom kunna förstå och "läsa" trafiksituationer behövs både kunskap, mognad och övning över tid.

Att reflektera kring:

• Är vägarna och trafikmiljöerna runt skolor anpassade efter barns förutsättningar?
• Hur upplever barn det är att röra sig i trafiken?

Lektionsförslag: https://trafikeniskolan.ntf.se/lektionsforslag/lektionsforslag-ak-1-3/ak-1-skolans-utemiljo/

https://trafikeniskolan.ntf.se/lektionsforslag/lektionsforslag-ak-1-3/ak-1-orientera-sig-i-narmiljon/

https://trafikeniskolan.ntf.se/lektionsforslag/lektionsforslag-ak-1-3/ak-3-riskfyllda-platser-i-narmiljon/

https://trafikeniskolan.ntf.se/lektionsforslag/lektionsforslag-ak-4-6/ak-5-6-skolvag-och-trafik/

Vad är skillnaden på moped klass I och II?

I Sverige delas mopeder in i två klasser: klass I och klass II.

Moped klass I
En klass I-moped kallas ofta för EU-moped och är konstruerad för att köras i högst 45 km/tim.

• För att få köra moped klass I måste man ha körkort med lägst behörighet AM.
• För att ta AM-körkort måste man vara minst 15 år, gå en särskild utbildning och bli godkänd på ett prov.
• En moped klass I måste vara registrerad och ha en registreringsskylt bak.
• Mopeden behöver normalt inte kontrollbesiktas, men om polisen upptäcker brister på mopeden kan den få körförbud eller också får man ett besiktningsföreläggande.
• Mopeden måste vara trafikförsäkrad.

Moped klass II
Det finns två typer av moped klass II. Den EU-godkända mopeden är konstruerad för att köras i högst 25 km/tim och motorns effekt får vara högst 1 kilowatt. Den andra typen är konstruerad för att köras i högst 30 km/tim och är godkänd i Sverige enligt äldre bestämmelser. Sådana mopeder måste ha ett typintyg utfärdat före den 17 juni 2003.

• För att få köra moped klass II ska man ha fyllt 15 år.
• Man måste ha ett förarbevis för moped klass II.
• Moped klass II ska inte registreras. De har alltså ingen registreringsskylt.
• Mopeden måste vara trafikförsäkrad. Man måste ha med sig trafikförsäkringsbeviset när man kör.

Motoriserad cykel och snabbelcykel

Elcyklar kan räknas som moped klass I eller II, om de har en motoreffekt som överstiger 250 watt och ger krafttillförsel i hastigheter över 25 km/timme. (LÄNK https://ntf.se/konsumentupplysning/cyklar/elcyklar/)

Att reflektera kring:

• Hur påverkar ett ökat moped-/mc-användande trafikmiljön/trafiksituationen?
• Vilka elever tar mopedkörkort/förarbevis och vilka tar inte det? Hur påverkar det deras trafikkunskaper?

Om intresset för mopeder är stort bland eleverna är detta ett utmärkt ämne att ägna en SO-lektion till: Lektionsförslag

Är det många elever som kör moped är det kanske ett ämne att prata om på nästa föräldramöte. NTF har tagit fram en film om rollen som mopedförälder.

https://trafikeniskolan.ntf.se/foraldrar/foraldramoten/filmer-till-foraldramoten/

Trafikproblem på landsbygd och i tätort ser lite olika ut.

• Landsbygdens vägar är till exempel fyllda med snabb och tung trafik, som inte sällan håller hastigheter på 90 km/tim, och ofta saknar gång- och cykelbanor. Det är lätt hänt att barnen hamnar för nära bilarna när de måste cykla utmed körbanan.
• I tätorten sker de flesta olyckorna med cyklande barn i bostadsområden. De allvarligaste olyckorna sker i korsningar vid kollisioner med bilar.
• De flesta som skadas allvarligt har varit med om en singelolycka, de har helt enkelt cyklat omkull.

En säker väg
Det är inte konstigt att många barn är rädda för att cykla i trafiken. Därför är det viktigt att skapa sammanhängande cykelstråk, med väl utformade cykelvägar som sköts så att cyklisterna vill använda dem. Över hälften av alla olyckor på cykelbanor beror på brister i underhållet och utformningen.

Kommunerna kan t.ex prioritera snöröjningen på cykelstråk före bilvägar, sopa cykelbanor före bilvägar mm - allt för att förbättra säkerheten för cyklisterna.

Låt barnen reflektera över sin egen skolväg och vilka risker som finns där

Lektionsförslag:

https://trafikeniskolan.ntf.se/lektionsforslag/lektionsforslag-ak-1-3/ak-3-riskfyllda-platser-i-narmiljon/

https://trafikeniskolan.ntf.se/lektionsforslag/lektionsforslag-ak-4-6/ak-5-6-skolvag-och-trafik/

Mer än 30 procent av alla cyklister som skadas får huvudskador. Den vanligaste cykelolyckan är en singelolycka till följd av tekniska fel på cykeln, egna felbedömningar eller hinder i körbanan som till exempel stenar, dålig snöröjning eller löst grus. Med en cykelhjälm på huvudet är man betydligt säkrare, men det är viktigt att välja en hjälm som passar.

Hjärnan är ytterst känslig, även för lätta stötar och slag. En godkänd hjälm minskar risken för hjärnskakning och livshotande skador. Hjälmen skyddar hjärnan genom att dämpa och fördela stötarna vid islag. En hjälm kan också skydda mot sårskador. Hjälmen är ett enkelt sätt att bibehålla livskvalitet, slippa onödigt lidande och stora kostnader.

Bra att veta om cykelhjälmar:

• Enligt lag ska alla barn och ungdomar under 15 år använda hjälm när de cyklar eller blir skjutsade på cykel. Barn och ungdomar under 15 år som inte använder hjälm kan stoppas av polisen, men inte bötfällas. Föräldrar eller andra som fyllt 15 år kan däremot bötfällas om de på sin cykel skjutsar ett barn utan cykelhjälm.
• Barnet ska ha en godkänd cykelhjälm i rätt storlek - aldrig en för stor hjälm att växa i.
• Det är viktigt att hjälmen sitter perfekt - den ska täcka panna, bakhuvud och hjässa och får inte riskera att trilla av, glida ner i nacken eller lämna pannan fri.
• En hjälm ska vara enkel att använda - den ska vara lätt och bekväm, enkel att ta på och av och enkel att fästa.
• Hakbandet brukar vara lagom spänt om man får ett finger mellan bandet och hakan. Det är viktigt att hjälmen sitter stadigt! Men se till att knäppningen inte skapar obehag genom att nypa eller klämma.
• Det gör inget om den är snygg - det är viktigt att man själv trivs i hjälmen och vill använda den.

På NTFs filmkanal på Youtube finns bland annat två kortfilmer om cykelhjälm: Fisken och Ägget.

Lektionsförslag: https://trafikeniskolan.ntf.se/lektionsforslag/lektionsforslag-ak-4-6/ak-4-aggfallet/

Att reflektera kring:

• Använder alla i klassen cykelhjälm?
• Argument för och emot cykelhjälmsanvändning?

Varför är det bara lag på att använda cykelhjälm om man är under 15 år?