Bloggen

| Säkerhet

Är unga förare mer olycksdrabbade?

Dödsfall och personskador i trafiken har länge varit ett av våra stora folkhälsoproblem. Varje år dör runt 270 personer i den svenska trafiken och tusentals skadas svårt. De flesta olyckor handlar om höga hastigheter, bristande bältesanvändning och rattfylla.

Att vara ung förare är riskfyllt
Unga bilförare utgör ett av de största trafiksäkerhetsproblemen, det har egentligen alltid varit så och problemet finns i alla länder. Problemet handlar dels om mognad, dels om körvana.

Det tar tid att lära sig uppfatta risker i trafiken och nya bilförare verkar ha svårare att uppfatta helhetsbilden i en risksituation än erfarna bilförare. En ung nybliven förare har inte den erfarenhet som en van bilist har. Trots det anser sig ungdomar vara mer trafiksäkra än andra, samtidigt som de underskattar risker i trafiken. Detta är ett problem - tillsammans bidrar de olika faktorerna till att en oproportionerligt stor andel unga förare råkar ut för olyckor.

Läs mer om ungdomar i trafiken i boken Nollvision för tonåringar i trafiken. Utopi eller möjlighet? av Nils Petter Gregersen. Kan laddas ner gratis. 

Unga förare tar större risker - speciellt unga män
Unga människor försätter oftare sig själv och andra i fara på grund av höga hastigheter och oförsiktighet, men unga förare tar olika risker. Männen dominerar starkt och det är särskilt viktigt att inrikta trafiksäkerhetsarbetet på riskbenägna unga män.

De flesta olyckor är förenade med olagligt höga farter, alkohol/droger och bristande bältesanvändning. Det är problem man måste göra något åt om man vill realisera Nollvisionen.

Unga tänker sig inte för
Enligt NTF:s undersökning bland 15-åringar har cirka hälften av pojkarna trimmat sina mopeder, för flickorna är det cirka 15-20 procent. Antalet mopedolyckor ökar, till stor del för att så många mopeder är trimmade. Många kommer upp i hastigheter över 80 km/tim. Vad de kanske inte vet eller tänker på är att varken mopedens bromsar, däck eller ram är konstruerade för så höga hastigheter.

Utöver sin hjälm är en mopedist dessutom fullständigt oskyddad om en olycka inträffar, vilket innebär att den som kör omkull eller krockar riskerar att råka ut för allvarliga skador.

Att vara äldre i trafiken kan också vara riskfyllt
Även den äldre befolkningen är överrepresenterade i skadestatistiken. Äldre människor är skörare och löper större risk att dö eller drabbas av allvarliga skador vid en trafikolycka. Rehabiliteringen av äldre är också svårare och tar längre tid.

Att åldras naturligt innebär bland annat att man får minskad rörlighet och att synen, hörseln och reaktionsförmågan försämras. Enligt Nollvisionen ska behoven hos de människor som lättast råkar ut för skada vid ett visst våld ligga till grund för systemets utformning. Därför måste trafikrytm, korsningar, gång- och cykelbanor, övergångsställen och kollektivtrafik utformas med hänsyn till barns och äldres förutsättningar.

Äldre kompenserar
Statistik och undersökningar visar att de flesta äldre människor kör säkert, de följer trafikreglerna och undviker ofta att ge sig ut och köra i svårare situationer som halka eller rusningstrafik. De kompenserar sina eventuella fysiska svagheter genom att anpassa hastigheten och skapa tryggare marginaler.

När äldre råkar ut för olyckor handlar det ofta om komplexa trafiksituationer som ställer höga krav på snabba beslut, som i till exempel en korsning eller vid vänstersväng.

Att reflektera kring:

  • Föräldrarna känner ofta till att barnens mopeder är trimmade. Innebär det konflikt eller tycker de att det är okej? På vilket sätt? Bör man påverka? Hur?
  • I en del fall med trimmade mopeder är det mopedhandlaren som har hjälpt till med trimningen. Bör/kan man göra något åt det? Hur?
  • Enligt statistik kör äldre säkert, trots det finns uppfattningar om att äldre kör sämre. Varför?

Lektionsförslag

I lektionsförslaget Moped, a-traktor, epa-traktor och alkohol går ni igenom ett bildspel som tar upp vilka regler som gäller och riskerna med trimning. Lektionsförslaget är kopplat till kursplanen i samhällskunskap. På följande lektion Brev till ditt framtida jagfår eleverna skriva brev till sig själva och argumentera kring varför de aldrig kommer att trimma sitt fordon, köra onykter med mera.

Föräldrarnas roll

Vet du att trimning är ett problem på skolan är det viktigt att involvera föräldrarna. Föräldrarna har en nyckelroll när det kommer till att påverka elevernas beteende. NTF har tagit fram en kort, tankeväckande film Din roll som mopedförälder. Filmen är framtagen för att stötta nyblivna moppe-föräldrar och kan till exempel passa bra för att inleda ett samtal på ett föräldramöte. 

| Alkohol och droger

Hur fort går alkoholen ur blodet?

De allra flesta har för vana att aldrig köra när de druckit alkohol och även undvika bilkörning dagen efter, men hur lång tid tar det för kroppen att återgå till sitt normalläge? När är man redo att köra efter en berusning?

Man är påverkad längre än man tror
Det finns en snittsiffra som säger att kroppen klarar av att förbränna 2 cl 40 % alkohol i timmen. Men hur snabbt kroppen förbränner alkohol beror både på vem man är och hur man dricker. Här är några faktorer:

  • Man eller kvinna? Män börjar förbränna alkoholen med hjälp av särskilda enzymer som finns i magen. På kvinnor börjar förbränningen först när alkoholen når levern.
  • Vikt? Ju mer kropp man har, desto mer består kroppen av vatten som bidrar till att späda ut alkoholen och göra promillehalten lägre.
  • Kroppens fördelning mellan fett och vatten? Vatten späder ut alkoholen. Kvinnors promillehalt blir högre eftersom deras kroppar har mer underhudsfett och mindre vatten (som spär ut alkoholen) än vad män har.
  • Snabbdrickare? Häller man i sig drycken med alkohol fort blir promillehalten hög och alkoholen försvinner fortare ut ur blodet.
  • Längre intag? Om man hela tiden fyller på med mer stannar alkoholen kvar längre i kroppen.
  • Alkoholvana? Med tiden tål man mer eftersom levern lär sig att förbränna alkohol. Men om en person dricker samma mängd alkohol vid två olika tillfällen kan promillehalten i blodet variera från gång till gång.
  • Mat och alkohol? Ja, då blir du inte lika full, men alkoholen stannar kvar längre i kroppen.
  • Vilken slags mat? Alkoholen förbränns långsammare och stannar kvar längre i kroppen när du äter fet mat, eftersom det är jobbigt för kroppen att förbränna mat med högre fetthalt.
  • Mängden mat? Dricker man på fastande mage blir promillehalten högre. Med mat i magen går inte lika mycket alkohol ut i blodet.
  • Allmänkondition Man ska alltid känna sig vid god kondition när man sätter sig i en bil. Det finns massor av saker som gör att man inte är en bra bilförare dagen efter en fest. Trötthet är till exempel orsak till många trafikolyckor.

 

Lektionsförslag

Elever i moped-ålder behöver få kunskaper om och reflektera över varför man inte ska dricka alkohol och köra. Genom att göra det i klassen - kanske redan innan eleverna själva börjat köra moppe - kan man befästa en norm att inte köra påverkad. I lektionsförslaget Moped, a-traktor, epa-traktor och alkohol går ni igenom ett bildspel som tar upp vilka regler som gäller och eleverna får fördjupa sig i vilka konsekvenser det kan få att köra rattfull. Lektionsförslaget är kopplat till kursplanen i samhällskunskap. På följande lektion Brev till ditt framtida jag får eleverna skriva brev till sig själva och argumentera kring varför de aldrig kommer att köra rattfull. 

Trafikverket har tagit fram ett stöd för dig som jobbar på högstadiet eller gymnasiet: Dont drink and drive 

| Hållbar utveckling

Hur få fler att välja bort bilen?

Bilen har gett oss ökad välfärd men biltrafiken förknippas också med vissa problem, som försämrad miljö till exempel. Ju fler vägar vi bygger, desto mer ökar trafiken. De flesta storstäder brottas med problematiken och försöker hitta hållbara lösningar som fungerar. Många städer har redan drabbats av trafikinfarkt, med besvärlig kösituation och hämmad utveckling.

Ändra resvanor
Det går att nyttja både gator och leder bättre än vad som görs i dag. Att se över sina resvanor är ofta en mycket god investering - för plånboken, miljön och den egna hälsan. Människor som cyklar eller går släpper inte ut avgaser och de slipper kostnader för parkering, bränsle, reparationer och annat. Framför allt mår de bättre, eftersom de rör på sig mer och får fräschare luft att andas.

Den ökade biltrafiken riskerar inte bara att leda till mera utsläpp, buller, fler olyckor och ökad trängsel, den är också ett potentiellt folkhälsoproblem. Därför är det viktigt att få till stånd ett nytt tänkande när det gäller resandet.

Lektionsförslag

I lektionsförslaget Hur kom du till skolan idag? får eleverna undersöka hur skolkamraterna tog sig till skolan och sammanställa resultatet i ett stapelprogram. Utifrån elevernas undersökning diskuterar ni tillsammans varför det ser ut som det gör, vad som skulle behöva ändras för att fler skulle kunna cykla eller gå och vad eleverna och samhället skulle vinna på det.

Föräldrarnas roll

Ofta vill föräldrar skjutsa sina barn hela vägen fram till skolan. När många föräldrar skjutsar skapas en ökad trafikmängd och upplevd otrygg trafikmiljö kring skolorna. Vi har samlat förslag på vad föräldrar och skolor kan göra för att skapa trafiksäkra skolmiljöer. Varför inte titta på det här tillsammans med föräldrarna!

 

Att reflektera kring

  • Finns det någon som tycker om att sitta ensam i sin egen bil och köa varje morgon och kväll? Varför?
  • Hur kan man påverka människor att byta färdsätt - att tänka till och välja bort bilen?
  • Hur kan bilen användas mer effektivt?
  • Är det nödvändigt att skjutsa sina barn till skolan i den omfattning som vi nu gör?
  • Hur ser trafiksituationen ut på din skola på morgonen?

 

Vill du läsa mer? Titta på Naturskyddsföreningen faktablad för skolan om transporters miljöpåverkan.

| Undervisning

Vilka vägmärken ska jag ta upp på lågstadiet?

När barn så småningom ska börja ta sig fram på egen hand i trafiken gör de det som gående. Börja därför med att ta upp regler som gäller för gående. I ett tidigare blogginlägg beskrev vi vilka regler som gäller för gående: vilken sida av vägen ska man gå på och vad ska man tänka på när man korsar vägen? Låt även eleverna bekanta sig med några vägmärken som gäller för gående. 

 

 

Vägmärken för gångtrafikanter
Här visas några vägmärken som är bra att känna till som gångtrafikant. Fler vägmärken finns på Transportstyrelsens hemsida.

Påbjuden gångbana. Här ska man gå, här får bara gående vara.

Påbjuden gång- och cykelbana. Här delar man plats med cyklisterna. Gående ska hålla till vänster så att man möter cyklisterna och lättare kan få ögonkontakt.

Gågata. Här får inga motorfordon vara, annat än för att korsa gågatan, lämna varor eller transportera rörelsehindrade personer eller gäster till hotell eller liknande. Alla fordon får högst framföras i gångfart (cirka 5 km/tim) och har väjningsplikt mot gående.

Gångfartsområde. Alla fordon får högst framföras i gångfart (cirka 5 km/tim) och har väjningsplikt mot gående. Fordonen får bara parkeras på särskilt anordnade platser.

Övergångsställe. Här ska man korsa vägen, "utan onödigt dröjsmål". Den som korsar vägen ska visa hänsyn till de fordon som närmar sig. Den som kör bil har väjningsplikt mot gående som går på övergångsstället eller just ska gå över.

 

Lektionsförslag

I lektionsförslaget Nyfiken på trafiken arbetar ni enligt kursplanen i svenska, bild, matematik och samhällskunskap. Till varje lektion finns förslag på progression beroende på om du arbetar i årskurs ett, två eller tre. 

I lektionsförslaget Färdas säkert som gångtrafikant får eleverna bekanta sig med vägmärken på ett lekfullt sätt. Ni tittar på några vanliga vägmärken och därefter ska eleverna hitta på ett eget vägmärke och rita det. Lektionsförslaget är kopplat till kursplanen i samhällsvetenskap.

Till lektionsförslagen finns också en film där sjuåriga Minna ger sina tre bästa tips i trafiken 

Efter genomgångna lektioner kan ni låta eleverna testa sina kunskaper i en lekfull quiz

Påbjuden gångbana

Påbjuden gångbana

Påbjuden gång- och cykelbana

Påbjuden gång- och cykelbana

Gågata

Gågata

Gångfartsområde

Gångfartsområde

Övergångsställe

Övergångsställe

| Säkerhet

Vad tycker svenskar om sänkta hastighetsgränser?

Mer än varannan svensk (63 procent) accepterar lägre hastigheter för att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Det visar resultat från den trafiksäkerhetsenkät som Trafikverket gör varje år. I enkäten ger flera tusen svenskar sina synpunkter på olika trafiksäkerhetsfrågor. Bland annat svarade de så här i 2020 års enkät:

  • 56 procent tycker att det är viktigare att följa trafikrytmen än hastighetsgränserna.
  • 63 procent anser att det är rimligt att sänka hastigheterna för att öka trafiksäkerheten
  • Nästan tre av fyra tycker att hastighetskameror är ett bra sätt att övervaka hastigheten.

 

Att reflektera kring tillsammans med eleverna:

  • Statistiken visar att höga hastigheter fortsätter att vara en betydande orsak till olyckor, trots att människor verkar ha god medvetenhet om farten som ett problem som bör stävjas i trafiken. Vad beror det på?
  • I marknadsföringen av bilar så lyfts ofta, uttalat eller outtalat, farten och hastighetsprestandan fram som ett viktigt argument. Varför är det så?
  • Varför riktar sig ofta marknadsföringen av bilar ofta till unga män? Eller har det ändrats och gäller inte längre?