Bloggen

| Hållbar utveckling

Hur få fler att välja bort bilen?

Bilen har gett oss ökad välfärd men biltrafiken förknippas också med vissa problem, som försämrad miljö till exempel. Ju fler vägar vi bygger, desto mer ökar trafiken. De flesta storstäder brottas med problematiken och försöker hitta hållbara lösningar som fungerar. Många städer har redan drabbats av trafikinfarkt, med besvärlig kösituation och hämmad utveckling.

Ändra resvanor
Det går att nyttja både gator och leder bättre än vad som görs i dag. Att se över sina resvanor är ofta en mycket god investering - för plånboken, miljön och den egna hälsan. Människor som cyklar eller går släpper inte ut avgaser och de slipper kostnader för parkering, bränsle, reparationer och annat. Framför allt mår de bättre, eftersom de rör på sig mer och får fräschare luft att andas.

Den ökade biltrafiken riskerar inte bara att leda till mera utsläpp, buller, fler olyckor och ökad trängsel, den är också ett potentiellt folkhälsoproblem. Därför är det viktigt att få till stånd ett nytt tänkande när det gäller resandet.

Lektionsförslag

I lektionsförslaget Hur kom du till skolan idag? får eleverna undersöka hur skolkamraterna tog sig till skolan och sammanställa resultatet i ett stapelprogram. Utifrån elevernas undersökning diskuterar ni tillsammans varför det ser ut som det gör, vad som skulle behöva ändras för att fler skulle kunna cykla eller gå och vad eleverna och samhället skulle vinna på det.

Föräldrarnas roll

Ofta vill föräldrar skjutsa sina barn hela vägen fram till skolan. När många föräldrar skjutsar skapas en ökad trafikmängd och upplevd otrygg trafikmiljö kring skolorna. Vi har samlat förslag på vad föräldrar och skolor kan göra för att skapa trafiksäkra skolmiljöer. Varför inte titta på det här tillsammans med föräldrarna!

 

Att reflektera kring

  • Finns det någon som tycker om att sitta ensam i sin egen bil och köa varje morgon och kväll? Varför?
  • Hur kan man påverka människor att byta färdsätt - att tänka till och välja bort bilen?
  • Hur kan bilen användas mer effektivt?
  • Är det nödvändigt att skjutsa sina barn till skolan i den omfattning som vi nu gör?
  • Hur ser trafiksituationen ut på din skola på morgonen?

 

Vill du läsa mer? Titta på Naturskyddsföreningen faktablad för skolan om transporters miljöpåverkan.

| Undervisning

Vilka vägmärken ska jag ta upp på lågstadiet?

När barn så småningom ska börja ta sig fram på egen hand i trafiken gör de det som gående. Börja därför med att ta upp regler som gäller för gående. I ett tidigare blogginlägg beskrev vi vilka regler som gäller för gående: vilken sida av vägen ska man gå på och vad ska man tänka på när man korsar vägen? Låt även eleverna bekanta sig med några vägmärken som gäller för gående. 

 

 

Vägmärken för gångtrafikanter
Här visas några vägmärken som är bra att känna till som gångtrafikant. Fler vägmärken finns på Transportstyrelsens hemsida.

Påbjuden gångbana. Här ska man gå, här får bara gående vara.

Påbjuden gång- och cykelbana. Här delar man plats med cyklisterna. Gående ska hålla till vänster så att man möter cyklisterna och lättare kan få ögonkontakt.

Gågata. Här får inga motorfordon vara, annat än för att korsa gågatan, lämna varor eller transportera rörelsehindrade personer eller gäster till hotell eller liknande. Alla fordon får högst framföras i gångfart (cirka 5 km/tim) och har väjningsplikt mot gående.

Gångfartsområde. Alla fordon får högst framföras i gångfart (cirka 5 km/tim) och har väjningsplikt mot gående. Fordonen får bara parkeras på särskilt anordnade platser.

Övergångsställe. Här ska man korsa vägen, "utan onödigt dröjsmål". Den som korsar vägen ska visa hänsyn till de fordon som närmar sig. Den som kör bil har väjningsplikt mot gående som går på övergångsstället eller just ska gå över.

 

Lektionsförslag

I lektionsförslaget Nyfiken på trafiken arbetar ni enligt kursplanen i svenska, bild, matematik och samhällskunskap. Till varje lektion finns förslag på progression beroende på om du arbetar i årskurs ett, två eller tre. 

I lektionsförslaget Färdas säkert som gångtrafikant får eleverna bekanta sig med vägmärken på ett lekfullt sätt. Ni tittar på några vanliga vägmärken och därefter ska eleverna hitta på ett eget vägmärke och rita det. Lektionsförslaget är kopplat till kursplanen i samhällsvetenskap.

Till lektionsförslagen finns också en film där sjuåriga Minna ger sina tre bästa tips i trafiken 

Efter genomgångna lektioner kan ni låta eleverna testa sina kunskaper i en lekfull quiz

Påbjuden gångbana

Påbjuden gångbana

Påbjuden gång- och cykelbana

Påbjuden gång- och cykelbana

Gågata

Gågata

Gångfartsområde

Gångfartsområde

Övergångsställe

Övergångsställe

| Säkerhet

Vad tycker svenskar om sänkta hastighetsgränser?

Mer än varannan svensk (63 procent) accepterar lägre hastigheter för att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Det visar resultat från den trafiksäkerhetsenkät som Trafikverket gör varje år. I enkäten ger flera tusen svenskar sina synpunkter på olika trafiksäkerhetsfrågor. Bland annat svarade de så här i 2020 års enkät:

  • 56 procent tycker att det är viktigare att följa trafikrytmen än hastighetsgränserna.
  • 63 procent anser att det är rimligt att sänka hastigheterna för att öka trafiksäkerheten
  • Nästan tre av fyra tycker att hastighetskameror är ett bra sätt att övervaka hastigheten.

 

Att reflektera kring tillsammans med eleverna:

  • Statistiken visar att höga hastigheter fortsätter att vara en betydande orsak till olyckor, trots att människor verkar ha god medvetenhet om farten som ett problem som bör stävjas i trafiken. Vad beror det på?
  • I marknadsföringen av bilar så lyfts ofta, uttalat eller outtalat, farten och hastighetsprestandan fram som ett viktigt argument. Varför är det så?
  • Varför riktar sig ofta marknadsföringen av bilar ofta till unga män? Eller har det ändrats och gäller inte längre?

| Undervisning

Mörker: Vad ska man ta upp i undervisning om reflexer?

Nästan hälften (40 procent) av alla trafikolyckor där gående är inblandade inträffar när det är mörkt. Att använda reflexer är ett enkelt och billigt sätt att synas i mörkret.

Att se innebär inte att synas

Reflexer hör inte bara hemma på mörka landsvägar. De flesta olyckor med gående sker faktiskt i tättbebyggda områden trots neonskyltar och gatubelysning. Gatubelysning gör att man själv ser, men innebär inte att man syns.

Med en reflex syns man på ungefär 125 meters håll, om man möter en bil med halvljuset på. Utan reflexer och om man har mörka kläder syns man först när bilen är så nära som 20-30 meter. Med ljusa kläder kan man bli upptäckt på ungefär 60 meters håll. När det är dåligt väder (snö och regn) syns man sämre eftersom gatubelysningens effekter minskar när vägbanan blir blöt. På vintern när det är halt och vid vått väglag blir dessutom bilens bromssträcka två till fyra gånger längre.

 

Med reflexer syns du på 125 m avstånd, med mörka kläder och utan reflexer syns du på 20-30 m avstånd.

 

Tänk på:

  • Reflexer ska placeras långt ner på armar och ben, eftersom de syns bäst när de sitter lågt och är i rörelse. Det gör det även lättare för en bilist att avläsa att det är en gående som kommer. En reflexväst syns extra bra.
  • Reflexer som finns på kläder kan förlora sin reflekterande förmåga efter ett antal tvättar, bra att sy på nya eller komplettera med lösa reflexer efter ett tag.
  • Reflexen är en färskvara och reflekterar sämre efter några år, särskilt om den ligger och skrapar emot nycklar och annat i jackfickan. Byt därför reflex regelbundet. Man kan testa sin reflex genom att lysa på reflexen med en ficklampa i ett helt mörkt rum.
  • Smutsiga reflexer syns sämre, se därför till att hålla dem rena.
  • Reflexer gör nytta året om, även på våren och sommaren. Ta gärna med reflexer på utlandsresan, speciellt där kvällarna snabbt blir mörka.
  • Även djuren behöver reflexer för att synas i mörkret och det finns speciella reflexer för hundar och hästar.

Den bästa reflexen är den som blir använd! Idag finns en mängd olika varianter, det viktiga är att hitta någon man gillar så att man verkligen vill ta på sig den.

 

Titta på våra lektionsförslag om synbarhet och reflexer:

| Lagar och regler

Trafikregler för gående

Trafikförordningen innehåller alla bestämmelser för trafik på väg och i terräng, för olika typer av fordon och trafikantslag. Vad säger Trafikförordningen då om gångtrafikanter? Var ska man vara? Och vad är egentligen en gångtrafikant?

Den som promenerar kallas gångtrafikant eller fotgängare, men även den som tar sig fram med t ex rullstol, inlines, skateboard, longboard, sparkcykel, skidor eller rullskidor betraktas som gående och samma trafikregler som för gående gäller (om man inte åker väldigt fort, för då kan man betraktas som cyklist).

Oftast på vänster sida av vägen
I Trafikförordningen står det att gångtrafikanter i första hand ska använda gångbana eller vägren. Finns det ingen gångbana eller vägren ska man använda cykelbana eller körbana. Den som måste använda körbanan bör gå på vänster sida, så att man möter och ser trafiken som kommer emot en.

Den som åker t ex inlines eller rullskidor i högre hastighet än gångfart (ca. 6-7 km/tim) ska dock hålla sig på höger sida av vägen och åka i trafikens riktning.

På övergångsställen
Som gående ska man korsa vägen på ett övergångsställe när det är möjligt. Vid obevakade övergångsställen har fordonsförare (även cyklister som cyklar på vägbanan) väjningsplikt mot gående som gått ut på övergångsstället eller just ska gå ut på det. Som gående har man ändå skyldighet att ta hänsyn till avståndet och hastigheten hos de fordon som närmar sig innan man går över.
Om det inte finns ett övergångsställe i närheten kan man i stället korsa vägbanan, helst vid en vägkorsning. Självklart ska man se sig noga för och gå tvärs över utan att skapa fara trafiken och utan onödigt dröjsmål. Det är bra att känna till att man som gående oftast upptäcker bilen som närmar sig mycket tidigare än bilens förare ser dig vid sidan av vägen.

Passande lektionsförslag:

Åk 1-3: Nyfiken på trafiken

Åk 2: Färdas säkert som gångtrafikant

Åk 3: Riskfyllda platser i närmiljön