Bloggen

| Undervisning

Studera närområdet!

Närområdet är det område där vi normalt brukar röra oss. Närområdet kan växla i storlek. För ett litet barn kan närområdet betyda hemmet och ett litet lekområde kring hemmet. För en tonåring kan det vara en stadsdel. För en vuxen kan det vara hela orten där man bor. Närområdet växer med åldern.

Skolans närområde
Skolans närområde är själva skolområdet och närliggande gator och annat som till exempel parker och andra grönytor som eleverna normalt använder på väg till och från skolan.

Närmiljön blir ett praktiskt case
Att studera sitt närsamhälle innebär insikt och förståelse. Närsamhället är ju unikt eftersom det är det samhälle som finns kring just skolan och bostaden – och vägen däremellan.

Genom att studera närmiljön kan eleverna själva beskriva och förklara sin egen situation, men de behöver ibland hjälp med att förstå den. Barnen har ofta många betydelsefulla synpunkter att komma med. 

Lektionsförslag

För årskurs ett finns lektionsförslaget skolans utemiljö, där ni gör en enkel undersökning om skolans utemiljö. Lektionsförslaget är kopplat till kursplanen i samhällskunskap, biologi och svenska.

För årskurs tre finns lektionsförslaget Riskfyllda platser i närmiljön där ni tittar på en kort film från UR Korsa gatan och därefter samtalar om vilka risker som finns i barnens närmiljö. Lektionsförslaget är kopplat till kursplanen för samhällskunskap. 

De äldre eleverna kan få i uppgift att Kartlägga brister i omgivningen och ta reda på hur man kan förändra och påverka för att få bristerna åtgärdade. Lektionsförslaget är avsett för åk 7 och är kopplat till kursplanen i samhällskunskap. 

| Lagar och regler

Varför trafikförsäkring?

Alla motordrivna fordon som används i trafik ska vara trafikförsäkrade, enligt trafikskadelagen (1975:1410) och det gäller även om fordonet exempelvis är stulet, har användningsförbud, körförbud eller inte är i körbart skick. Fordonet måste ställas av för att kravet om trafikförsäkring ska sluta gälla. Trafikförsäkringen gäller alltså för t ex personbilar, bussar, motorcyklar, mopeder och fyrhjulingar/ATV, men också för fordon som traktorer och snöskotrar.

Motorfordon som inte körs i trafik utan bara inom inhägnade tränings- eller tävlingsområden, och som fraktas till och från dessa områden behöver inte ha en trafikförsäkring.

Hur fungerar trafikförsäkringen?
Om man med sitt fordon råkar skada någon annan person, ett annat fordon eller någons egendom, så får den som drabbas ersättning för skadorna genom trafikförsäkringen. Om man själv som ägare eller ens passagerare skadas, får man också ersättning genom trafikförsäkringen.

Trafikförsäkringen ersätter inte skador på ditt eget fordon. Den kan därför kompletteras med frivilliga försäkringar som ersätter fordonets ägare för t ex skador på bilen, stöld eller inbrott, s k hel- och halvförsäkringar.

Trafikförsäkring redan från första dagen
När man blir ägare till ett nytt eller begagnat motorfordon ska trafikförsäkringen tecknas från den dag fordonet tas i trafik (ställs på) eller omedelbart om fordonet redan är i trafik. Det är alltså bråttom – enligt lagen måste försäkringen börja gälla senast samma dag som man blir ägare till fordonet. Kontakta ett försäkringsbolag och teckna trafikförsäkring så snart som möjligt. Om fordonet är avställt, behöver man inte teckna en trafikförsäkring förrän den dagen det ska tas i trafik (ställas på).

Om man som ny ägare inte har tecknat en trafikförsäkring blir man automatiskt rapporterad till Trafikförsäkringsföreningen och får betala en avgift som kallas trafikförsäkringsavgift. Avgiften är avsevärt högre än den premie som man betalar för en vanlig trafikförsäkring.

Den person som ska ha trafikförsäkringen är den som äger fordonet. Men det finns undantag:

  • Om man leasar ett fordon, eller har köpt det på kredit, är det innehavaren som ska ha trafikförsäkring.
  • Om ägaren är omyndig och saknar s k förarbehörighet (d v s inte har körkort eller förarbevis), ska fordonet försäkras av en vårdnadshavare (vanligtvis mamma eller pappa).
  • Om ägaren till en moped är omyndig ska hen skaffa trafikförsäkring i sitt eget namn från den dag man har tagit körkort (gäller för EU-moped, klass 1) eller har ett förarbevis (gäller för moped klass II).

| Moped

Var får man köra med moped?

Trafikförordningen är inte alltid helt tydlig när det gäller hur olika trafikanter ska ta sig fram på olika typer av vägar. Vad gäller till exempel för mopedister och motorcyklister? Var ska man vara? Var får man köra? Spelar det roll om jag kör moped klass I eller II?

Klass I

  • Kör i vägren, annars på körbanan
  • Förbjudet att köra på cykelbanor och i cykelfält
  • Förbjudet att köra på motorväg eller motortrafikled. 

Vissa kommuner ger även moped klass I tillstånd att köra i kollektivtrafikfält.

Alla vägmärken eller andra anvisningar som gäller motorcykel gäller också Klass I-mopeden. För närvarande finns det inga krav på varken fordonskatt eller kontrollbesiktning, däremot är det klart att klass I-mopeden måste vara trafikförsäkrad och registrerad. Den ska vara försedd med registreringsskylt av samma typ som motorcykel.

Klass II

  • Kör i första hand på cykelbanor och i cykelfält
  • Om det inte finns särskild cykelbana ska man köra på höger sida av vägen, i vägrenen om det finns en sådan.
  • Du får, om du är särskilt försiktig, köra på körbanan även om det finns en cykelbana. Detta under förutsättning att du fyllt 15 år och att hastighetsbegränsningen på körbana inte är högre än 50 kilometer i timmen. I övrigt får du använda körbanan endast om det är lämpligare med hänsyn till färdmålets läge.
  • Du får köra i kollektivtrafikkörfält.

Kommunen kan sätta upp tilläggsskyltar till t ex en cykelbana "gäller ej moped" och då får inte moped klass II köra på just den cykelbanan.

Förare av klass II-moped ska följa de vägmärken, vägmarkeringar och signaler som gäller för cykel. Man får till exempel parkera mopeden på samma sätt som en cykel (gäller tvåhjulig moped). Alla mopeder ska vara trafikförsäkrade och eftersom klass II-mopeder inte är registrerade måste man ha med sig sitt försäkringsbevis.

Lektionsförslag

Om intresset för mopeder är stort bland eleverna är det utmärkt att utgå från det i undervisningen. Använd till exempel lektionsförslaget Moped, a-traktor, EPA-traktor och alkohol. Lektionsförslaget är avsett för åk 8-9 och är kopplat till kursplanen i samhällskunskap. 

Är det många elever som kör moped är det ett bra ämne att ta upp på nästa föräldramöte. NTF har tagit fram en film om rollen som mopedförälder som lämpar sig bra för att inleda ett samtal med föräldrarna.

 

| Säkerhet

Hastighetens betydelse vid en krock

Fordons hastighet kan användas som ett vardagsnära exempel som alla kan relatera till och som är användbart för att närma sig fysik-begrepp som kraft och rörelse. Hastigheten har stor betydelse för hur allvarliga följderna blir vid en olycka. Dör människor, får de allvarliga skador eller klarar de sig med bara lindriga skador?

Lägre hastighet ger färre olyckor och lindrigare skador
Det är bevisat att lägre hastighet ger längre tid att upptäcka faror, längre tid att göra bedömningar, längre tid att fatta beslut och längre tid att reagera. Lägre hastighet ger helt enkelt färre olyckor och lindrigare skador.

100 liv per år
Förr sa man att farten bryter, krossar och dödar. I dag säger man att det är det plötsliga stoppet som gör det. Men resultatet av resonemanget blir på sätt och vis ändå detsamma eftersom allt högre farter ger upphov till allt kraftfullare stopp, farten i sig är ju inte farlig så länge det inte händer något. En kort bromssträcka utsätter den som åker i en bil för stora krafter, att anpassa hastigheten till den trafikmiljö som råder är därför en förutsättning om man vill minska antalet skadade och dödade i trafiken.

Enligt Trafikverket skulle man spara 100 liv varje år om alla höll hastighetsgränserna.

Att falla från ett höghus

Det är lättare för människor att förstå faran med att falla från en höjd än att krocka i 90 km/tim - och lättare att förtränga att det obehagliga även kan hända en själv. Att krocka vid 90 km/tim kan jämföras med att falla från tionde våningen på ett höghus. 

Att reflektera kring:

  • Hur mycket tid spar en överträdelse på 10 km/tim på en resa på 20 km om det är 70 km/tim?
  • Vem vinner på att man kör snabbare än tillåtet?
  • Varför blir det svårare skador vid högre hastigheter?

Lektionsförslag

Äggfallet är ett lektionsförslag om farten och fysiken för årskurs 4-6, där eleverna får i uppgift att experimentera sig fram till en hållbar skyddsanordning för ett rått ägg. Lektionsförslaget är kopplat till kursplanen i fysik och teknik. Förbered dig på en del kladd, men också många skratt och stort engagemang från eleverna.

| Skolresor

Vad är en skolreseplan?

Utgångspunkten för en skolreseplan är att ta ett samlat grepp kring barns resande till och från skolan och öka synen på barn som trafikanter och en del av trafiken. Arbetet ska bidra till att ökad hänsyn tas till barns behov vid utformningen av trafikmiljön runt skolor.

En skolreseplan tar skilda utgångspunkter så som trafiksäkerhet, rörelsefrihet, hälsa och miljö under ett och samma paraply med det övergripande syftet att öka andelen hållbara resor. Metoden härstammar från Storbritannien där det framgångsrikt använts sedan 2004.

Skolreseplanens beståndsdelar är ofta i sig inget nytt, utan den ska verka som ett flexibelt planeringsverktyg för ett samlat och långsiktigt arbete om hållbara skolresor. Planen är tänkt att innefatta barns, föräldrars och personalens uppfattning om hinder och problem för att öka andelen hållbara resor, förslag på åtgärder och vem som ansvarar för genomförande av föreslagna åtgärder. Insatserna handlar om en kombination av infrastruktur-, attityd- och beteendepåverkande åtgärder.

Läs mer om hur man gör i den här handledningen från Västra götalandsregionen och här från Stockholms stad, Huddinge och Nynäshamn

Engagera eleverna

Som en start på arbetet med att ta fram en skolreseplan kan eleverna få undersöka hur barnen på skolan tar sig till skolan. Använd till exempel lektionsförslaget Hur kom du till skolan idag, som vänder sig till årskurs 4, så blir det samtidigt en lektion i matematik.

För de lite äldre eleverna kan skolans närmiljö samtidigt bli en lektion i samhällskunskap. Låt eleverna Kartlägg brister i din omgivning, eller formulera ett förslag till Trafiksäkerhetspolicy för skolan.  Båda lektionsförslagen är avsedda för åk 7 och är kopplade till kursplanen för samhällskunskap.