Närområdet är det område där vi normalt brukar röra oss. Närområdet kan växla i storlek. För ett litet barn kan närområdet betyda hemmet och ett litet lekområde kring hemmet. För en tonåring kan det vara en stadsdel. För en vuxen kan det vara hela orten där man bor. Närområdet växer med åldern.

Skolans närområde
Skolans närområde är själva skolområdet och närliggande gator och annat som till exempel parker och andra grönytor som eleverna normalt använder på väg till och från skolan.

Närmiljön blir ett praktiskt case
Att studera sitt närsamhälle innebär insikt och förståelse. Närsamhället är ju unikt eftersom det är det samhälle som finns kring just skolan och bostaden – och vägen däremellan.

Genom att studera närmiljön kan eleverna själva beskriva och förklara sin egen situation, men de behöver ibland hjälp med att förstå den. Barnen har ofta många betydelsefulla synpunkter att komma med. 

Lektionsförslag

För årskurs ett finns lektionsförslaget skolans utemiljö, där ni gör en enkel undersökning om skolans utemiljö. Lektionsförslaget är kopplat till kursplanen i samhällskunskap, biologi och svenska.

För årskurs tre finns lektionsförslaget Riskfyllda platser i närmiljön där ni tittar på en kort film från UR Korsa gatan och därefter samtalar om vilka risker som finns i barnens närmiljö. Lektionsförslaget är kopplat till kursplanen för samhällskunskap. 

De äldre eleverna kan få i uppgift att Kartlägga brister i omgivningen och ta reda på hur man kan förändra och påverka för att få bristerna åtgärdade. Lektionsförslaget är avsett för åk 7 och är kopplat till kursplanen i samhällskunskap. 

På mellanstadiet börjar många barn cykla till skolan själva och det är lägligt att ta upp cykling. Fördelarna med att cykla är många. Cykeln är smidig, billig och tyst. Den ger motion, bättre hälsa och släpper inte ut några avgaser vilket är bra för miljön. Inte minst tycker många att det är roligt att cykla. I tätorter är det dessutom det fordon som man tar sig fram snabbt med, ibland till och med snabbare än om man skulle ha åkt bil. Allt fler kommuner prioritera cykeln som ett eget transportslag, istället för att planera cykelvägar där det finns plats "över".

Hitta den röda tråden i din trafikundervisning
Det är viktigt att trafikundervisningen löper som en röd tråd genom grundskolan. För att trafiksäkerhetsarbetet ska ha effekt bör det finnas med som ett inslag i det vardagliga arbetet.

Trafiken är något som alltid är närvarande i elevernas vardag, därför kan man som pedagog alltid starta vid elevernas egna upplevelser, till exempel deras skolväg. Det kan förankra de kunskaper som ni ändå arbetar med i skolan och vara ett tillfälle för eleverna att ha inflytande över sin egen situation.

Använd gärna något av Trafiken i skolans lektionsförslag om säker cykling. Cykling är ett bra ämne för tema-arbeten och våra lektionsförslag har koppling till kursplanen i bild, fysik, teknik, matte, geografi, svenska, samhällskunskap och idrott och hälsa.

Förutsättningar för elever i åk 4-5
Det är svårt att säga en exakt ålder när barn är redo att cykla på egen hand i trafik, dels för att barn utvecklas olika och har olika erfarenhet av att vistas i trafik, men framför allt för att trafikmiljön ser så olika ut. I en trafikmiljö med säkra cykelbanor och ett fåtal korsningar med lite trafik som håller låg hastighet kan även yngre barn ta sig fram på egen hand.

Någonstans runt 10-12 år utvecklas barns biologiska förutsättningar (LÄNK, Blogg?) att hantera trafiken och samspelet med andra trafikanter. De flesta barn i den här åldern använder förhoppningsvis cykeln flitigt ändå. Att cykla inom ett lugnare område och tillsammans med vuxen är ett bra sätt att börja lära sig, man ska ju både kunna hantera cykeln och samtidigt ha koll på trafiksituationen.

Barn upp till 15 år ska enligt lag använda hjälm, men dessvärre visar undersökningar att det redan i 11-12-årsåldern är vanligt att barnen slutar använda cykelhjälmen. Det är därför viktigt att återkommande ta upp vikten av att använda hjälm och vad konsekvenserna kan bli. Annat som är viktigt att arbeta med är vilket ansvar barnen har som cyklister, både mot sig själva och mot andra, vilka regler man måste följa, hur cykeln ska vara utrustad, var man får cykla osv.

Lektionsförslag för mellanstadiet

Årskurs 4

• Äggfallet
• Säker cykel
• Hur kom du till skolan idag?
• Reflexlektioner från lärare

Årskurs 5-6

• Skolväg och trafik
• Ökad säker cykling
• Temadag om trafik
• Cykeldag manual

När barn så småningom ska börja ta sig fram på egen hand i trafiken gör de det som gående. Börja därför med att ta upp regler som gäller för gående. I ett tidigare blogginlägg beskrev vi vilka regler som gäller för gående: vilken sida av vägen ska man gå på och vad ska man tänka på när man korsar vägen? Låt även eleverna bekanta sig med några vägmärken som gäller för gående. 

 

 

Vägmärken för gångtrafikanter
Här visas några vägmärken som är bra att känna till som gångtrafikant. Fler vägmärken finns på Transportstyrelsens hemsida.

Påbjuden gångbana. Här ska man gå, här får bara gående vara.

Påbjuden gång- och cykelbana. Här delar man plats med cyklisterna. Gående ska hålla till vänster så att man möter cyklisterna och lättare kan få ögonkontakt.

Gågata. Här får inga motorfordon vara, annat än för att korsa gågatan, lämna varor eller transportera rörelsehindrade personer eller gäster till hotell eller liknande. Alla fordon får högst framföras i gångfart (cirka 5 km/tim) och har väjningsplikt mot gående.

Gångfartsområde. Alla fordon får högst framföras i gångfart (cirka 5 km/tim) och har väjningsplikt mot gående. Fordonen får bara parkeras på särskilt anordnade platser.

Övergångsställe. Här ska man korsa vägen, "utan onödigt dröjsmål". Den som korsar vägen ska visa hänsyn till de fordon som närmar sig. Den som kör bil har väjningsplikt mot gående som går på övergångsstället eller just ska gå över.

 

Lektionsförslag

I lektionsförslaget Nyfiken på trafiken arbetar ni enligt kursplanen i svenska, bild, matematik och samhällskunskap. Till varje lektion finns förslag på progression beroende på om du arbetar i årskurs ett, två eller tre. 

I lektionsförslaget Färdas säkert som gångtrafikant får eleverna bekanta sig med vägmärken på ett lekfullt sätt. Ni tittar på några vanliga vägmärken och därefter ska eleverna hitta på ett eget vägmärke och rita det. Lektionsförslaget är kopplat till kursplanen i samhällsvetenskap.

Till lektionsförslagen finns också en film där sjuåriga Minna ger sina tre bästa tips i trafiken 

Efter genomgångna lektioner kan ni låta eleverna testa sina kunskaper i en lekfull quiz. 

Påbjuden gångbana

Påbjuden gång- och cykelbana

Gågata

Gångfartsområde

Övergångsställe

Nästan hälften (40 procent) av alla trafikolyckor där gående är inblandade inträffar när det är mörkt. Att använda reflexer är ett enkelt och billigt sätt att synas i mörkret.

Att se innebär inte att synas

Reflexer hör inte bara hemma på mörka landsvägar. De flesta olyckor med gående sker faktiskt i tättbebyggda områden trots neonskyltar och gatubelysning. Gatubelysning gör att man själv ser, men innebär inte att man syns.

Med en reflex syns man på ungefär 125 meters håll, om man möter en bil med halvljuset på. Utan reflexer och om man har mörka kläder syns man först när bilen är så nära som 20-30 meter. Med ljusa kläder kan man bli upptäckt på ungefär 60 meters håll. När det är dåligt väder (snö och regn) syns man sämre eftersom gatubelysningens effekter minskar när vägbanan blir blöt. På vintern när det är halt och vid vått väglag blir dessutom bilens bromssträcka två till fyra gånger längre.

 

 

Tänk på:

• Reflexer ska placeras långt ner på armar och ben, eftersom de syns bäst när de sitter lågt och är i rörelse. Det gör det även lättare för en bilist att avläsa att det är en gående som kommer. En reflexväst syns extra bra.
• Reflexer som finns på kläder kan förlora sin reflekterande förmåga efter ett antal tvättar, bra att sy på nya eller komplettera med lösa reflexer efter ett tag.
• Reflexen är en färskvara och reflekterar sämre efter några år, särskilt om den ligger och skrapar emot nycklar och annat i jackfickan. Byt därför reflex regelbundet. Man kan testa sin reflex genom att lysa på reflexen med en ficklampa i ett helt mörkt rum.
• Smutsiga reflexer syns sämre, se därför till att hålla dem rena.
• Reflexer gör nytta året om, även på våren och sommaren. Ta gärna med reflexer på utlandsresan, speciellt där kvällarna snabbt blir mörka.
• Även djuren behöver reflexer för att synas i mörkret och det finns speciella reflexer för hundar och hästar.

Den bästa reflexen är den som blir använd! Idag finns en mängd olika varianter, det viktiga är att hitta någon man gillar så att man verkligen vill ta på sig den.

 

Titta på våra lektionsförslag om synbarhet och reflexer:

• Åk 1: Synbarhet och reflexer
• Åk 1-3: Nyfiken på trafiken
• Reflexlektioner från lärare

Att lära sig om hur trafiken fungerar ur den gåendes perspektiv är en bra början för att få en förståelse om hur olika trafikantroller ska samspela med varandra. När barn är små är det viktigt att de alltid har en vuxens sällskap när de befinner sig i eller nära trafiken. Använd gärna tillfällena till att prata om vad som händer i trafiken och hur olika saker hänger ihop.

En gående, eller fotgängare som det också kallas, är en trafikant som går till fots i trafiken. Det är inte bara när man promenerar som man räknas som gående, de trafikregler som gäller för gående gäller också när man åker rullstol, inlines, skateboard, longboard eller sparkcykel (om man inte åker väldigt fort, för då kan man faktiskt betraktas som cyklist).

Hitta den röda tråden i din trafikundervisning
Det är viktigt att trafikundervisningen löper som en röd tråd genom grundskolan. För att trafiksäkerhetsarbetet ska ha effekt bör det finnas med som ett inslag i det vardagliga arbetet. Trafiken är något som alltid är närvarande i elevernas vardag, därför kan man som pedagog alltid starta vid elevernas egna upplevelser, t ex deras skolväg. Det kan förankra de kunskaper som ni ändå arbetar med i skolan och vara ett tillfälle för eleverna att ha inflytande över sin egen situation.

Utdrag ur kursplanen för samhällsorienterande ämnen
Centralt innehåll för årskurs 1-3:

• Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.

Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
Eleven beskriver hur olika handlingar i vardagen kan påverka miljön och ger utifrån detta förslag på hur man kan bidra till hållbar utveckling.
Eleven identifierar riskfyllda platser i närområdets trafikmiljö och ger exempel på hur man kan minska riskerna genom ett säkert beteende i trafiken.

Förutsättningar för elever i F–1
Barn uppfattar trafiken på ett annat sätt än vuxna, och har andra förutsättningar att lära sig om säkerhet i trafiken. Barn saknar erfarenhet och förmåga att överblicka en komplex situation. Trafikskyltar, vägmärken och trafikregler kan vara svåra att förstå och applicera i ett verkligt sammanhang.

Eleverna i denna ålder ska inte röra sig själva i trafiken, men bör ändå var medvetna om trafiken i vardagen. Det är därför viktigt att utgå från elevernas perspektiv. Vad möter de för situationer dagligen?

Här är fyra lektionsförslag som passar F-1:

Nyfiken på trafiken

Skolans utemiljö

Orientera sig i närmiljön

Synbarhet och reflexer

 

Förutsättningar för elever i åk 2-3
Barn saknar fortfarande erfarenhet och förmåga att helt förstå och överblicka en komplicerad trafiksituation. Även om barn har lärt sig att korsa en gata har de inte lika lätt att applicera denna kunskap när de korsar en annan gata, de har svårt att generalisera.

Eleverna i denna ålder ska inte röra sig helt på egen hand i trafiken, men några börjar kanske gå till skolan utan en vuxen om trafikmiljön är säker.

Lektionsförslag:

Färdas säkert som gångtrafikant

Nyfiken på trafiken

Vad är trafik?

Riskfyllda platser i närmiljön