Bloggen

| Cykel

Vilken utrustning ska cykeln ha på vintern?

Nu ligger snön på många håll i landet. Många cykelolyckor orsakas av mörker och halka.

I mörker (från skymning till gryning) måste en cykel enligt lag ha:

  • strålkastare med vitt eller gult ljus fram
  • lykta med rött ljus bak
  • vit reflex fram
  • röd reflex bak
  • orangegula eller vita reflexer åt sidorna.

Dessutom ska den enligt lag alltid ha ringklocka och broms. De svåraste skadorna som drabbar cyklister inträffar vid kollision med en bil, därför är det viktigt att synas i trafiken. En cykel utan belysning och reflexer är osynlig i mörker. Därför säger både lagen och det sunda förnuftet att man ska använda belysning om man cyklar i mörker - även på cykelbanan.

Bra att ha är också:

  • kedjeskydd
  • dubbdäck 

Kanske sitter du nu och planerar vårterminen? Kolla in våra lektionsförslag säker som cyklist för åk 1-3, eller få handfasta tips om hur man arrangerar en cykeldag i vår manual för att ordna en cykeldag

 

| Undervisning

Vad ska man ta upp på mellanstadiet?

På mellanstadiet börjar många barn cykla till skolan själva och det är lägligt att ta upp cykling. Fördelarna med att cykla är många. Cykeln är smidig, billig och tyst. Den ger motion, bättre hälsa och släpper inte ut några avgaser vilket är bra för miljön. Inte minst tycker många att det är roligt att cykla. I tätorter är det dessutom det fordon som man tar sig fram snabbt med, ibland till och med snabbare än om man skulle ha åkt bil. Allt fler kommuner prioritera cykeln som ett eget transportslag, istället för att planera cykelvägar där det finns plats "över".

Hitta den röda tråden i din trafikundervisning
Det är viktigt att trafikundervisningen löper som en röd tråd genom grundskolan. För att trafiksäkerhetsarbetet ska ha effekt bör det finnas med som ett inslag i det vardagliga arbetet.

Trafiken är något som alltid är närvarande i elevernas vardag, därför kan man som pedagog alltid starta vid elevernas egna upplevelser, till exempel deras skolväg. Det kan förankra de kunskaper som ni ändå arbetar med i skolan och vara ett tillfälle för eleverna att ha inflytande över sin egen situation.

Använd gärna något av Trafiken i skolans lektionsförslag om säker cykling. Cykling är ett bra ämne för tema-arbeten och våra lektionsförslag har koppling till kursplanen i bild, fysik, teknik, matte, geografi, svenska, samhällskunskap och idrott och hälsa.

Förutsättningar för elever i åk 4-5
Det är svårt att säga en exakt ålder när barn är redo att cykla på egen hand i trafik, dels för att barn utvecklas olika och har olika erfarenhet av att vistas i trafik, men framför allt för att trafikmiljön ser så olika ut. I en trafikmiljö med säkra cykelbanor och ett fåtal korsningar med lite trafik som håller låg hastighet kan även yngre barn ta sig fram på egen hand.

Någonstans runt 10-12 år utvecklas barns biologiska förutsättningar (LÄNK, Blogg?) att hantera trafiken och samspelet med andra trafikanter. De flesta barn i den här åldern använder förhoppningsvis cykeln flitigt ändå. Att cykla inom ett lugnare område och tillsammans med vuxen är ett bra sätt att börja lära sig, man ska ju både kunna hantera cykeln och samtidigt ha koll på trafiksituationen.

Barn upp till 15 år ska enligt lag använda hjälm, men dessvärre visar undersökningar att det redan i 11-12-årsåldern är vanligt att barnen slutar använda cykelhjälmen. Det är därför viktigt att återkommande ta upp vikten av att använda hjälm och vad konsekvenserna kan bli. Annat som är viktigt att arbeta med är vilket ansvar barnen har som cyklister, både mot sig själva och mot andra, vilka regler man måste följa, hur cykeln ska vara utrustad, var man får cykla osv.

Lektionsförslag för mellanstadiet

Årskurs 4

Årskurs 5-6

| Hållbar utveckling

Når Sverige miljömålen?

Sverige har ställt sig bakom såväl globala som egna nationella miljömål, men hur går utvecklingen? För tjugo år sedan, 1999, fattade riksdagen beslut att nästa generation inte skulle behöva ärva dåtidens miljöproblem. Ett övergripande mål, det så kallade generationsmålet, har styrt miljöpolitiken sedan dess:

”att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.”

För att nå generationsmålet behöver sexton miljökvalitetsmål nås. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till:

1. Begränsad klimatpåverkan
2. Frisk luft
3. Bara naturlig försurning
4. Giftfri miljö
5. Skyddande ozonskikt
6. Säker strålmiljö
7. Ingen övergödning
8. Levande sjöar och vattendrag
9. Grundvatten av god kvalitet
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård
11. Myllrande våtmarker
12. Levande skogar
13. Ett rikt odlingslandskap
14. Storslagen fjällmiljö
15. God bebyggd miljö
16. Ett rikt växt- och djurliv

Inom områdena avfall, biologisk mångfald, farliga ämnen, hållbar stadsutveckling, luftföroreningar och klimat finns också etappmål. Sveriges miljömål är det nationella genomförandet av den ekologiska dimensionen av de globala hållbarhetsmålen.

Går det åt rätt håll?

Det raka svaret är nej. Inom vissa områden görs viktiga framsteg, men på centrala områden som miljö- och klimatpåverkan från konsumtion samt ekosystemens återhämtning och bevarandet av biologisk mångfald, går utvecklingen enligt Naturvårdsverket i många avseenden åt fel håll. Utsläppen av växthusgaser behöver minska i mycket snabbare takt och utarmningen av den biologiska mångfalden måste avta.

Inrikes transporter står för ungefär en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av klimatpåverkande gaser. Ökningen av biodrivmedel och mer energieffektivare fordon har gjort att utsläppen minskat, men samtidigt har denna minskning dämpats av en ökad trafik.

Sveriges långsiktiga klimatmål

Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Målet innebär att utsläppen av växthusgaser från svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre år 2045 än utsläppen år 1990.

  • Utsläppen år 2030 bör vara 63 procent lägre än utsläppen år 1990
  • Utsläppen år 2040 bör vara 75 procent lägre än utsläppen år 1990

 

Klimatlagen

Klimatlagen trädde i kraft den 1 januari 2018. Lagen ålägger ett ansvar på nuvarande och framtida regeringar att föra en politik som utgår från klimatmålen och att regelbundet rapportera om utvecklingen.

Läs mer om miljökvalitetsmålen, klimatmålet och klimatlagen hos Naturvårdsverket.

 

Att reflektera kring

  • Vilken skyldighet har vi för framtida generationers livsvillkor?
  • Varför har inte mer gjorts för att nå målen?
  • Kan ditt val av transportmedel bidra till att Sverige ska nå målen? Hur?

| Demokrati

En trafikmiljö för alla?

Att vara rörelsehindrad kan innebära många olika saker. Vissa kan inte gå på en buss obehindrat, andra har problem att gå upp för en brant trappa. Andra kan inte gå alls. Hur ser det ut bland eleverna i klassen, deras föräldrar och far- och morföräldrar?

En svårare vardag
Vardagliga saker i trafiken – som att passera en bred gata – kan upplevas som stressande om man inte kan ta sig fram lika fort som alla andra. Människor som är rullstolsburna har dessutom ögonen på en lägre nivå över marken än de flesta vuxna, vilket medför att det kan vara svårt att få en bra överblick över trafiken om man exempelvis ska ta sig fram mellan två parkerade bilar.

Vinsterna med att anpassa en stad så att personer med funktionshinder får ökade möjligheter att delta i samhällslivet är många. Ett samhälle som visar att det har plats för alla människor blir ett samhälle där det är lätt att bry sig. Ökad tillgänglighet för funktionshindrade betyder också ökad tillgänglighet för alla. Stadens mångfald och rikedom ökar.

Syn- och hörselskadade
En person med nedsatt syn behöver tydliga och kontrastrika skyltar och en person med nedsatt hörsel behöver god belysning, för att kunna kompensera den nedsatta hörseln med god visuell förmåga.

Vad gör de fysiska miljöerna tillgängliga?

För rörelsehindrade:

  • Ramper, rulltrappor, hissar
  • Borttagna kanter och trösklar
  • Möjlighet att vila
  • Tillgång till handikappanpassade P-platser
  • Rymliga toaletter
  • Hårdgjorda plana ytor.

För synskadade:

  • Kontrastverkan mellan vertikala och horisontella ytor - färgsättning
  • Markering av nivåskillnader
  • Taktila ytor som varnar och ger information
  • Minskat antal hinder
  • Ökad orienterbarhet – logiska planlösningar
  • Informationstavlor
  • Ljudsignaler
  • Bländfri belysning
  • Magnetslingor
  • Ledstråk
  • Taltidningsinformation om förändringar i yttre miljön (till exempel planerade större gatu- och parkarbeten och markupplåtelser för större evenemang)

För övriga:

  • Information och skyltning som är tydlig – symboler
  • Barnvagnsramper
  • Ej allergiframkallande material och växter
  • Bra inomhusklimat
  • Hörselslingor i offentliga samlingslokaler.

Lektionsförslag

I lektionsförslaget Kartlägg brister din omgivning engageras elever att kartlägga brister i trafikmiljön eller annat som påverkar deras säkerhet och fundera över hur de skulle kunna bidra till förändringar. Lektionsförslaget är kopplat till kursplanen för samhällsvetenskap och avsett för åk 7. 

| Jämställdhet

Varför är unga män så riskbenägna?

Som tonåring tror man ofta att man är oövervinnelig. Ett faktum som tyvärr kan leda till att en del ungdomar blir onödigt våghalsiga och testar sina gränser i överkant och som också ger avtryck i olycksstatistiken.

  • Tonåren handlar om en tid av både nyfikenhet och grupptryck, en period i livet som kan vara både omtumlande och riskabel.
  • Olika grupper av unga förare tar olika risker och det är speciellt viktigt att inrikta trafiksäkerhetsarbetet på riskbenägna unga män.
  • Utvecklingen av den del av hjärnan som bl.a. har funktionen att kontrollera känslor och impulser är utvecklad hos flickor vid 22-23 års ålder och hos pojkar vid 25-26 års ålder.

(Läs mer i rapporten: Unga mopedisters olycksinblandning - orsaker och konsekvenser)

Olika säkerhetsbeteenden
Unga män ser sig ofta som "trygga och osårbara" - de känner sig mindre känsliga för risker och tycker att säkerhetsåtgärder är besvärliga och inte meningsfulla. Av de bilförare som är inblandade i dödsolyckor är enligt Trafikverkets analyser cirka 85 procent män. 

Vågar man säga att kvinnor kör bättre än män? Inte bättre, men säkrare. Det finns det faktiskt belägg för. Män är oftare än kvinnor inblandade i trafikolyckor. Män kör till exempel oftare påverkade av alkohol och oftare för fort. Trots att män i allmänhet kör mer och därmed har större erfarenhet så råkar de ut för fler olyckor. De verkar inte ta vara på sin erfarenhet, samtidigt som kvinnor verkar kunna kompensera sitt lägre antal timmar bakom ratten.

Att reflektera kring:

  • Vad händer i din klass om du säger "tjejer kör bättre än killar"?

Kan du få eleverna att reflektera över hur de förhåller sig till risker? Pröva till exempel att arbeta med lektionsförslaget Brev till ditt framtida jag. Lektionsförslaget är kopplat till kursplanen i svenska och passar för åk 8-9.