Bloggen

| Cykel

Varför cykelhjälm?

Mer än 30 procent av alla cyklister som skadas får huvudskador. Den vanligaste cykelolyckan är en singelolycka till följd av tekniska fel på cykeln, egna felbedömningar eller hinder i körbanan som till exempel stenar, dålig snöröjning eller löst grus. Med en cykelhjälm på huvudet är man betydligt säkrare, men det är viktigt att välja en hjälm som passar.

Hjärnan är ytterst känslig, även för lätta stötar och slag. En godkänd hjälm minskar risken för hjärnskakning och livshotande skador. Hjälmen skyddar hjärnan genom att dämpa och fördela stötarna vid islag. En hjälm kan också skydda mot sårskador. Hjälmen är ett enkelt sätt att bibehålla livskvalitet, slippa onödigt lidande och stora kostnader.

Bra att veta om cykelhjälmar:

  • Enligt lag ska alla barn och ungdomar under 15 år använda hjälm när de cyklar eller blir skjutsade på cykel. Barn och ungdomar under 15 år som inte använder hjälm kan stoppas av polisen, men inte bötfällas. Föräldrar eller andra som fyllt 15 år kan däremot bötfällas om de på sin cykel skjutsar ett barn utan cykelhjälm.
  • Barnet ska ha en godkänd cykelhjälm i rätt storlek - aldrig en för stor hjälm att växa i.
  • Det är viktigt att hjälmen sitter perfekt - den ska täcka panna, bakhuvud och hjässa och får inte riskera att trilla av, glida ner i nacken eller lämna pannan fri.
  • En hjälm ska vara enkel att använda - den ska vara lätt och bekväm, enkel att ta på och av och enkel att fästa.
  • Hakbandet brukar vara lagom spänt om man får ett finger mellan bandet och hakan. Det är viktigt att hjälmen sitter stadigt! Men se till att knäppningen inte skapar obehag genom att nypa eller klämma.
  • Det gör inget om den är snygg - det är viktigt att man själv trivs i hjälmen och vill använda den.

 

På NTFs filmkanal på Youtube finns bland annat två kortfilmer om cykelhjälm: Fisken och Ägget.

 

Lektionsförslag: https://trafikeniskolan.ntf.se/lektionsforslag/lektionsforslag-ak-4-6/ak-4-aggfallet/

 

Att reflektera kring:

  • Använder alla i klassen cykelhjälm?
  • Argument för och emot cykelhjälmsanvändning?

Varför är det bara lag på att använda cykelhjälm om man är under 15 år?

| Cykel

Vad är en säker cykel?

Med en säker cykel är chansen större att man får en säker cykelfärd. Men det är många detaljer som ska vara i ordning på en cykel för att den ska kunna kallas säker, en del är lagstadgade andra är bra att tänka på ändå.

Enligt lag måste en cykel alltid vara försedd med:

  • ringklocka
  • broms

I mörker (från skymning till gryning) måste cykeln enligt lag också ha:

  • strålkastare med vitt eller gult ljus fram
  • lykta med rött ljus bak
  • vit reflex fram
  • röd reflex bak
  • orangegula eller vita reflexer åt sidorna.

Bra att ha är också:

  • kedjeskydd
  • dubbdäck på vintern

Bra att tänka på är också:

  • De flesta cyklar som inte växlas genom kedjan har fotbroms. Som komplement bör man ha en handbroms för framhjulet.
  • De flesta cyklar med fler än sju växlar har handmanövrerade bromsar. Det är viktigt att behärska bromstekniken om man har en cykel med enbart handbromsar - och att arbeta bort fotbromsreflexen innan man ger sig ut i trafiken.
  • Cykeln bör också vara av god kvalitet så att viktiga delar inte går sönder när man cyklar.
  • De svåraste skadorna som drabbar cyklister inträffar vid kollision med en bil, därför är det viktigt att synas i trafiken. En cykel utan belysning och reflexer är osynlig i mörker. Därför säger både lagen och det sunda förnuftet att man ska använda belysning om man cyklar i mörker - även på cykelbanan.

Lektionsförslag

Åk 4-6

https://trafikeniskolan.ntf.se/lektionsforslag/lektionsforslag-ak-4-6/ak-4-saker-cykel/

Åk 1-3

https://trafikeniskolan.ntf.se/lektionsforslag/lektionsforslag-ak-1-3/ak-3-saker-som-cyklist/

Ordna en cykeldag

https://trafikeniskolan.ntf.se/lektionsforslag/lektionsforslag-ak-4-6/ak-4-6-cykeldag-manual/

| Cykel

Dags att göra cykeln klar för våren!

Våren är här och med den så kommer cyklarna fram. Att få cykla är en härlig känsla som ger barnen möjlighet att röra på sig, åka på äventyr med kompisar eller cykla till och från skolan.

Men hur mår en cykel efter att ha stått i vinterförvaring hela vintern? Är det bara att ta fram den och börja cykla?

Gå igenom cykeln:

  • Fungerar bromsarna som de ska?
  • Behöver kedjan smörjas upp?
  • Är däcken i ok skick?

 

Varför inte ägna en vacker skoldag åt cykling!

 

Förslag på arbete inför vårens cykelstart:

 

För samtliga: Besikta era cyklar

Checklista för besiktning av Säker cykel, skriv ut en till varje elev.

 

ÅK3
Säker som cyklist inklusive Bildspel och Talmanus

Äggfallet – viktigheten med cykelhjälm

 

ÅK 4
Säker cykel inklusive viktiga vägmärken att kunna

| Säkerhet

Räkna på bromssträckan

Nu ligger snön i stora delar av landet. Ta tillfället och låt eleverna räkna på hur underlaget påverkar bromssträckan.

Is och snö gör att bromssträckan förlängs kraftigt. Typiska värden för bromssträckan för en bil som kör

På torr asfalt och utan dubb är:

  • Från 90 km/h ca 40 meter 

På våt asfalt och utan dubb:

  • Från 90 km/h ca 50 meter 

På is och utan dubb:

  • Från 90 km/ h ca. 150 meter

Med dubb förlängs bromssträckan obetydligt, kanske ca en meter vid torrt och våt väglag. Vid vinterväglag kortar dubbdäck bromssträckan med ca. en tredjedel om du kör i 90 km/h, till ca. 100 meter. Dubblösa vinterdäck ger någonting emellan dessa värden. Ska du ha hela stoppsträckan så måste du dessutom lägga till reaktionssträckan som är 25 meter i 90 km/h och 31 meter i 110 km/tim om du reagerar på en sekund vilket är ett vanligt värde.

Hur räknar man ut stoppsträckan?

Stoppsträcka är den sträcka som krävs för att en bil ska stanna.

Reaktionssträcka + bromssträcka = stoppsträcka

Stoppsträckan delas in i reaktionssträcka och bromssträcka. Reaktionssträckan är den sträcka som bilen hinner åka under den tid som det tar för föraren att reagera för något, tills hen trampat på bromsen. Bromssträckan är den tid det tar för bilen att stanna från det att man trampat på bromsen till dess att bilen står stilla.

Vid 70 km/tim är en genomsnittlig reaktionssträcka 19 meter och bromssträckan 24 meter, vilket ger en total stoppsträcka på 43 meter. Om man ökar hastigheten med 20 km/tim till 90 km/tim ökar reaktionssträckan till 25 meter och bromssträckan till 40 meter, vilket ger en total stoppsträcka på 65 meter.

Det tar tid att bromsa energin
När man fördubblar hastigheten i en bil blir rörelseenergin hela fyra gånger större. Det betyder att varje gång man fördubblar farten blir bromssträckan fyra gånger längre. Det beror på att en bilbroms bara kan omvandla en viss mängd energi per sekund, ju mer energi bilen innehåller desto längre tid tar det för bromsarna att stanna bilen.

Exempel:

  • Om en älg kliver ut på vägen 45 meter framför en bil som kör i 90 km/tim kan bilföraren hinna bromsa till 70 km/tim innan det smäller.
  • Om en älg kliver ut på vägen 45 meter framför en bil som kör i 110 km/tim kan bilföraren hinna bromsa till 100 km/tim innan det smäller.
  • Om någon kliver ut framför en buss hinner den som kör 30 km/tim stanna, medan den som kör 50 km/tim inte ens har hunnit börja bromsa.

I det första fallet överlever man om man har tur, i det andra fallet dör man. 

Lektionsförslag

Har ni en spolad isplan på skolgården kan den bli en utmärkt plats för att experimentera. För yngre barn kan man bekanta sig med begreppen, genom att jämföra hur hala olika ytor är. Kolla också in vår nya film där Minna från Piteå ger sina tips om vad man ska tänka på när det är mörkt och halt i trafiken.

| Undervisning

Studera närområdet!

Närområdet är det område där vi normalt brukar röra oss. Närområdet kan växla i storlek. För ett litet barn kan närområdet betyda hemmet och ett litet lekområde kring hemmet. För en tonåring kan det vara en stadsdel. För en vuxen kan det vara hela orten där man bor. Närområdet växer med åldern.

Skolans närområde
Skolans närområde är själva skolområdet och närliggande gator och annat som till exempel parker och andra grönytor som eleverna normalt använder på väg till och från skolan.

Närmiljön blir ett praktiskt case
Att studera sitt närsamhälle innebär insikt och förståelse. Närsamhället är ju unikt eftersom det är det samhälle som finns kring just skolan och bostaden – och vägen däremellan.

Genom att studera närmiljön kan eleverna själva beskriva och förklara sin egen situation, men de behöver ibland hjälp med att förstå den. Barnen har ofta många betydelsefulla synpunkter att komma med. 

Lektionsförslag

För årskurs ett finns lektionsförslaget skolans utemiljö, där ni gör en enkel undersökning om skolans utemiljö. Lektionsförslaget är kopplat till kursplanen i samhällskunskap, biologi och svenska.

För årskurs tre finns lektionsförslaget Riskfyllda platser i närmiljön där ni tittar på en kort film från UR Korsa gatan och därefter samtalar om vilka risker som finns i barnens närmiljö. Lektionsförslaget är kopplat till kursplanen för samhällskunskap. 

De äldre eleverna kan få i uppgift att Kartlägga brister i omgivningen och ta reda på hur man kan förändra och påverka för att få bristerna åtgärdade. Lektionsförslaget är avsett för åk 7 och är kopplat till kursplanen i samhällskunskap.