Bloggen

| Moped

Var får man köra med moped?

Trafikförordningen är inte alltid helt tydlig när det gäller hur olika trafikanter ska ta sig fram på olika typer av vägar. Vad gäller till exempel för mopedister och motorcyklister? Var ska man vara? Var får man köra? Spelar det roll om jag kör moped klass I eller II?

Klass I

  • Kör i vägren, annars på körbanan
  • Förbjudet att köra på cykelbanor och i cykelfält
  • Förbjudet att köra på motorväg eller motortrafikled. 

Vissa kommuner ger även moped klass I tillstånd att köra i kollektivtrafikfält.

Alla vägmärken eller andra anvisningar som gäller motorcykel gäller också Klass I-mopeden. För närvarande finns det inga krav på varken fordonskatt eller kontrollbesiktning, däremot är det klart att klass I-mopeden måste vara trafikförsäkrad och registrerad. Den ska vara försedd med registreringsskylt av samma typ som motorcykel.

Klass II

  • Kör i första hand på cykelbanor och i cykelfält
  • Om det inte finns särskild cykelbana ska man köra på höger sida av vägen, i vägrenen om det finns en sådan.
  • Du får, om du är särskilt försiktig, köra på körbanan även om det finns en cykelbana. Detta under förutsättning att du fyllt 15 år och att hastighetsbegränsningen på körbana inte är högre än 50 kilometer i timmen. I övrigt får du använda körbanan endast om det är lämpligare med hänsyn till färdmålets läge.
  • Du får köra i kollektivtrafikkörfält.

Kommunen kan sätta upp tilläggsskyltar till t ex en cykelbana "gäller ej moped" och då får inte moped klass II köra på just den cykelbanan.

Förare av klass II-moped ska följa de vägmärken, vägmarkeringar och signaler som gäller för cykel. Man får till exempel parkera mopeden på samma sätt som en cykel (gäller tvåhjulig moped). Alla mopeder ska vara trafikförsäkrade och eftersom klass II-mopeder inte är registrerade måste man ha med sig sitt försäkringsbevis.

Lektionsförslag

Om intresset för mopeder är stort bland eleverna är det utmärkt att utgå från det i undervisningen. Använd till exempel lektionsförslaget Moped, a-traktor, EPA-traktor och alkohol. Lektionsförslaget är avsett för åk 8-9 och är kopplat till kursplanen i samhällskunskap. 

Är det många elever som kör moped är det ett bra ämne att ta upp på nästa föräldramöte. NTF har tagit fram en film om rollen som mopedförälder som lämpar sig bra för att inleda ett samtal med föräldrarna.

 

| Säkerhet

Hastighetens betydelse vid en krock

Fordons hastighet kan användas som ett vardagsnära exempel som alla kan relatera till och som är användbart för att närma sig fysik-begrepp som kraft och rörelse. Hastigheten har stor betydelse för hur allvarliga följderna blir vid en olycka. Dör människor, får de allvarliga skador eller klarar de sig med bara lindriga skador?

Lägre hastighet ger färre olyckor och lindrigare skador
Det är bevisat att lägre hastighet ger längre tid att upptäcka faror, längre tid att göra bedömningar, längre tid att fatta beslut och längre tid att reagera. Lägre hastighet ger helt enkelt färre olyckor och lindrigare skador.

100 liv per år
Förr sa man att farten bryter, krossar och dödar. I dag säger man att det är det plötsliga stoppet som gör det. Men resultatet av resonemanget blir på sätt och vis ändå detsamma eftersom allt högre farter ger upphov till allt kraftfullare stopp, farten i sig är ju inte farlig så länge det inte händer något. En kort bromssträcka utsätter den som åker i en bil för stora krafter, att anpassa hastigheten till den trafikmiljö som råder är därför en förutsättning om man vill minska antalet skadade och dödade i trafiken.

Enligt Trafikverket skulle man spara 100 liv varje år om alla höll hastighetsgränserna.

Att falla från ett höghus

Det är lättare för människor att förstå faran med att falla från en höjd än att krocka i 90 km/tim - och lättare att förtränga att det obehagliga även kan hända en själv. Att krocka vid 90 km/tim kan jämföras med att falla från tionde våningen på ett höghus. 

Att reflektera kring:

  • Hur mycket tid spar en överträdelse på 10 km/tim på en resa på 20 km om det är 70 km/tim?
  • Vem vinner på att man kör snabbare än tillåtet?
  • Varför blir det svårare skador vid högre hastigheter?

Lektionsförslag

Äggfallet är ett lektionsförslag om farten och fysiken för årskurs 4-6, där eleverna får i uppgift att experimentera sig fram till en hållbar skyddsanordning för ett rått ägg. Lektionsförslaget är kopplat till kursplanen i fysik och teknik. Förbered dig på en del kladd, men också många skratt och stort engagemang från eleverna.

| Skolresor

Vad är en skolreseplan?

Utgångspunkten för en skolreseplan är att ta ett samlat grepp kring barns resande till och från skolan och öka synen på barn som trafikanter och en del av trafiken. Arbetet ska bidra till att ökad hänsyn tas till barns behov vid utformningen av trafikmiljön runt skolor.

En skolreseplan tar skilda utgångspunkter så som trafiksäkerhet, rörelsefrihet, hälsa och miljö under ett och samma paraply med det övergripande syftet att öka andelen hållbara resor. Metoden härstammar från Storbritannien där det framgångsrikt använts sedan 2004.

Skolreseplanens beståndsdelar är ofta i sig inget nytt, utan den ska verka som ett flexibelt planeringsverktyg för ett samlat och långsiktigt arbete om hållbara skolresor. Planen är tänkt att innefatta barns, föräldrars och personalens uppfattning om hinder och problem för att öka andelen hållbara resor, förslag på åtgärder och vem som ansvarar för genomförande av föreslagna åtgärder. Insatserna handlar om en kombination av infrastruktur-, attityd- och beteendepåverkande åtgärder.

Läs mer om hur man gör i den här handledningen från Västra götalandsregionen och här från Stockholms stad, Huddinge och Nynäshamn

Engagera eleverna

Som en start på arbetet med att ta fram en skolreseplan kan eleverna få undersöka hur barnen på skolan tar sig till skolan. Använd till exempel lektionsförslaget Hur kom du till skolan idag, som vänder sig till årskurs 4, så blir det samtidigt en lektion i matematik.

För de lite äldre eleverna kan skolans närmiljö samtidigt bli en lektion i samhällskunskap. Låt eleverna Kartlägg brister i din omgivning, eller formulera ett förslag till Trafiksäkerhetspolicy för skolan.  Båda lektionsförslagen är avsedda för åk 7 och är kopplade till kursplanen för samhällskunskap. 

 

| Cykel

Vilken utrustning ska cykeln ha på vintern?

Nu ligger snön på många håll i landet. Många cykelolyckor orsakas av mörker och halka.

I mörker (från skymning till gryning) måste en cykel enligt lag ha:

  • strålkastare med vitt eller gult ljus fram
  • lykta med rött ljus bak
  • vit reflex fram
  • röd reflex bak
  • orangegula eller vita reflexer åt sidorna.

Dessutom ska den enligt lag alltid ha ringklocka och broms. De svåraste skadorna som drabbar cyklister inträffar vid kollision med en bil, därför är det viktigt att synas i trafiken. En cykel utan belysning och reflexer är osynlig i mörker. Därför säger både lagen och det sunda förnuftet att man ska använda belysning om man cyklar i mörker - även på cykelbanan.

Bra att ha är också:

  • kedjeskydd
  • dubbdäck 

Kanske sitter du nu och planerar vårterminen? Kolla in våra lektionsförslag säker som cyklist för åk 1-3, eller få handfasta tips om hur man arrangerar en cykeldag i vår manual för att ordna en cykeldag

 

| Undervisning

Vad ska man ta upp på mellanstadiet?

På mellanstadiet börjar många barn cykla till skolan själva och det är lägligt att ta upp cykling. Fördelarna med att cykla är många. Cykeln är smidig, billig och tyst. Den ger motion, bättre hälsa och släpper inte ut några avgaser vilket är bra för miljön. Inte minst tycker många att det är roligt att cykla. I tätorter är det dessutom det fordon som man tar sig fram snabbt med, ibland till och med snabbare än om man skulle ha åkt bil. Allt fler kommuner prioritera cykeln som ett eget transportslag, istället för att planera cykelvägar där det finns plats "över".

Hitta den röda tråden i din trafikundervisning
Det är viktigt att trafikundervisningen löper som en röd tråd genom grundskolan. För att trafiksäkerhetsarbetet ska ha effekt bör det finnas med som ett inslag i det vardagliga arbetet.

Trafiken är något som alltid är närvarande i elevernas vardag, därför kan man som pedagog alltid starta vid elevernas egna upplevelser, till exempel deras skolväg. Det kan förankra de kunskaper som ni ändå arbetar med i skolan och vara ett tillfälle för eleverna att ha inflytande över sin egen situation.

Använd gärna något av Trafiken i skolans lektionsförslag om säker cykling. Cykling är ett bra ämne för tema-arbeten och våra lektionsförslag har koppling till kursplanen i bild, fysik, teknik, matte, geografi, svenska, samhällskunskap och idrott och hälsa.

Förutsättningar för elever i åk 4-5
Det är svårt att säga en exakt ålder när barn är redo att cykla på egen hand i trafik, dels för att barn utvecklas olika och har olika erfarenhet av att vistas i trafik, men framför allt för att trafikmiljön ser så olika ut. I en trafikmiljö med säkra cykelbanor och ett fåtal korsningar med lite trafik som håller låg hastighet kan även yngre barn ta sig fram på egen hand.

Någonstans runt 10-12 år utvecklas barns biologiska förutsättningar (LÄNK, Blogg?) att hantera trafiken och samspelet med andra trafikanter. De flesta barn i den här åldern använder förhoppningsvis cykeln flitigt ändå. Att cykla inom ett lugnare område och tillsammans med vuxen är ett bra sätt att börja lära sig, man ska ju både kunna hantera cykeln och samtidigt ha koll på trafiksituationen.

Barn upp till 15 år ska enligt lag använda hjälm, men dessvärre visar undersökningar att det redan i 11-12-årsåldern är vanligt att barnen slutar använda cykelhjälmen. Det är därför viktigt att återkommande ta upp vikten av att använda hjälm och vad konsekvenserna kan bli. Annat som är viktigt att arbeta med är vilket ansvar barnen har som cyklister, både mot sig själva och mot andra, vilka regler man måste följa, hur cykeln ska vara utrustad, var man får cykla osv.

Lektionsförslag för mellanstadiet

Årskurs 4

Årskurs 5-6